Toppadvokat lurar domstolarna på pengar

Det är en tisdag i maj när vi ringer advokat Gabriel Barsoum.

Trots att 30-åringen bara varit advokat i tre år är kunde han under förra året fakturera domstolarna över nio miljoner kronor som offentlig försvarare.

Det var fjärde mest i landet det året.

Men Barsoum vill inte ställa upp på någon intervju.

Aftonbladet har tidigare avslöjat hur den numera uteslutna advokat Neo Barstedt, bror till Gabriel Barsoum, har lurat domstolarna på pengar. Barstedt var i fjol den offentlige försvarare som fakturerade tredje mest i Sverige.

Granskningen ledde till att en förundersökning om misstänkt bedrägeri mot Barstedt inleddes och han har vägrat en intervju med Aftonbladet.

Nu kan Aftonbladet avslöja hur även Gabriel Barsoum har lämnat felaktiga uppgifter till domstolarna.

Men detta förnekar advokaten när vi ringer honom.

Han börjar i stället ställa flera motfrågor.

– Du svarar inte på frågan och då finns det ingen anledning för mig att svara på dina frågor. För det verkar som att ni skriver väldigt mycket om något som ni vet väldigt lite om, säger Barsoum.

Strax efter bryts samtalet.

I ett sms skriver Barsoum att han inte vill ställa upp på en intervju.

Advokaten fortsätter:

”Jag välkomnar en polisanmälan om ni finner något fel”.

Sara Nilsson öppnar glasdörrarna in till Åklagarmyndighetens lokaler, på Kungs­holmen i centrala Stockholm.

Hon är en av åklagarna som arbetade i det stora Vårby-målet, där polisen tack vare Encro-chattar kunde döma flera personer i Vårbynätverket.

I målet arbetade bland annat Gabriel Barsoum som försvarsadvokat.

Sara Nilsson minns hur hon reagerade på Barsoums ersättningskrav, som hon tyckte var för höga.

– Men det är jättesvårt att säga om en advokat utfört en arbetsuppgift eller inte. Vi som åklagare gör heller inga detalj­granskningar. Det finns inbyggt i systemet att man ska kunna lita på en advokat.

Flera inom rättsväsendet har reagerat på de ökade kostnaderna för advokater och rättsliga biträden. Förra året var kostnaden 3,7 miljarder kronor.

De senaste åren har Gabriel Barsoum fått ersättning i hundratals ärenden, vid domstolar över hela landet.

Men att fullt ut granska Barsoums arbete är svårt.

I sina kostnadsräkningar under 2020–2021 anger han sällan datum för alla sina arbetsinsatser.

Ett exempel är häktesbesöken.

Barsoum klumpar ofta ihop alla sina besök till en enda post och anger sällan datum eller tid för sina häktesbesök under de åren.

”Samtliga besök registreras”

Bredvid pendeltågsstationen i Sollentuna ligger ett av Sveriges fem säkerhetshäkten.

Här har flera av Barsoums klienter suttit frihetsberövade.

Det skiljer sig åt mellan hur olika häkten registrerar besök. Men när Aftonbladet kontaktar Sollentunahäktet, uppger häktet att samtliga besök en advokat gör hos sin klient registreras, och även tiden för när besöket börjar och slutar.

”Samtliga besök registreras i KVR (Kriminalvårdsregistret) oavsett tidpunkt för besöket”, skriver en kriminalvårdsinspektör i ett mejl.

Om en advokat gör ett spontant besök hos en klient utanför kontorstid, registreras det besöket?

”Ja, det gör det. Samtliga besök registreras”.

Men uppgifterna om en advokats häktesbesök är sekretessbelagda. Aftonbladet har utan framgång begärt ut uppgifterna om Barsoums häktesbesök från Kriminal­vården.

Aftonbladet har istället lyckats kartlägga Barsoums häktesbesök hos ett fåtal av hans klienter.

Aftonbladets källor inom Kriminalvården har läst upp uppgifterna om tidpunkterna för Barsoums besök, från häktenas egna besöksloggar.

Det handlar bland annat om sju män som har suttit på Sollentunahäktet.

Och det är nu vi upptäcker skillnader.

Ett exempel är Barsoums besök hos en klient i 20-årsåldern.

Enligt kostnadsräkningen har Barsoum besökt klienten 13 gånger – och han kräver ersättning för 15 arbetstimmar.

Men Aftonbladets granskning visar hur besöken pågått i sammanlagt sju timmar, enligt källorna inom Kriminalvården.

Det är åtta timmar mindre än vad Barsoum kräver ersättning för.

Hänvisar till tystnadsplikten

Ett annat exempel är häktesbesöken hos en man i 30-årsåldern.

I sin kostnadsräkning uppger Barsoum att han har besökt sin klient vid 23 tillfällen och att dessa besök tagit 23 timmar.

Men enligt källorna handlar det om färre besök, som pågått i tio timmar mindre än vad Barsoum kräver ersättning för.

För varje timme Barsoum besöker en klient får han i år fakturera 1 442 kronor.

I samtliga sju fall som Aftonbladet granskat har Barsoum krävt ersättning för mer tid än vad han enligt källorna har varit där.

Efter att Gabriel Barsoum först vägrat ställa upp på en intervju svarar han i stället per mejl. Han skriver att han inte kan redogöra för kontakterna med sina klienter ”i detalj på grund av tystnadsplikten”.

Barsoum besvarar inte heller frågan om mellan vilka tidpunkter och under vilka datum han har besökt olika klienter.

Barsoum uppger att tiderna han kräver ersättning för även inkluderar förberedelse och efterarbete till besöken.

Men i kostnadsräkningarna har han inte angett det.

– En advokat har en skyldighet att följa vissa etiska regler. I detta ingår att en kostnadsräkning ska vara skriven så att domstolen kan följa vad för arbete advokaten lagt ned, säger Ralf G Larsson, f.d. hovrättspresident.

Han fortsätter:

– Om du har jobbat mindre tid än vad du tagit upp i kostnadsräkningen kan det vara fråga om ett försök till bedrägeri, men det förutsätter att du haft uppsåt att från staten lura till dig högre ersättning än du är berättigad till. Om du däremot av misstag tar upp fler timmar än du lagt ner i målet är det inte fråga om bedrägeri.

Men längden på häktesbesöken är inte det enda som väcker frågor i Barsoums räkningar.

Under förra året fakturerade Gabriel Barsoum över två miljoner kronor för sin tidsspillan. Tidsspillan är till exempel res- och väntetid i samband med arbete.

För varje timmes tidsspillan får en advokat fakturera drygt 1 300 kronor.
För att ta sig till Sollentunahäktet och tillbaka till sitt kontor på Kungsholmen i centrala Stockholm kräver Barsoum ofta två timmars tidsspillan.

I sina kostnadsräkningar skriver Barsoum uttryckligen att det handlar om tidsspillan för att ta sig mellan kontoret och häktet ”tur och retur”.

I de fåtal fall Aftonbladet har granskat avslöjas hur Barsoum, eller hans ombud, vid i alla fall 19 tillfällen besökt olika klienter efter varandra på häktet.

Men i respektive kostnadsräkning kräver Barsoum ändå ersättning för sin tidsspillan för att ta sig mellan kontoret och häktet.

Det innebär att Barsoum har krävt ersättning för att ta sig ”tur och retur” till häktet – två gånger om.

Men när Barsoum får frågor om detta uppger han återigen att han har krävt ersättning för något som han inte har angett.

Advokaten svarar bland annat att han även tar ut tidsspillan för samtal till häktet, för att boka in häktesrum, eller för att komma i kontakt med klienten, vilket han uppger kan ta mycket lång tid.

”Denna tidsåtgång har jag bedömt att falla inom posten tidsspillan och inte arbete”, skriver advokaten.

Även åklagare Anna Berg har reagerat på Gabriel Barsoums tidsspillan.

Det handlar om ett mål vid Örebro tingsrätt, där Berg menar att Barsoum krävt ersättning för tidsspillan som han inte kan ha haft i samband med häktningsförhandlingar.

Barsoum eller hans ombud, har vid flera tillfällen medverkat på länk eller telefon istället för att närvara fysiskt. Enligt åklagaren innebär det att Barsoum inte kan ha haft en tidsspillan på de 28 timmar han kräver ersättning för i samband med häktningsförhandlingarna.

– Det är stötande att Barsoum tar betalt för något han inte har gjort. Att bete sig på det sättet skadar hela advokatkollegiet och rättsväsendet i förlängningen. Det är jätteviktigt att allmänheten har förtroende för alla delar i rättsväsendet, säger Anna Berg.

Barsoum har inte svarat på Aftonbladets fråga om hur hans tidsspillan fördelades för de tillfällena han krävde ersättning för.

Krävt för hög ersättning

Gabriel Barsoum har dessutom vid en mängd tillfällen krävt en för hög ersättning för sin tidsspillan.

Om en advokat ska fakturera en domstol för sin tidsspillan finns två olika taxor. Den lägre på 865 kronor gäller bland annat under helger, enligt Domstolsverkets föreskrifter.

Men Barsoum har tagit ut den högre taxan – trots att han eller hans ombud besökt sina klienter under helger.

Hos ett fåtal av hans klienter på olika häkten handlar det om omkring 40 besök som Barsoum bokat in under helgtid – men i samtliga kostnadsräkningar har advokaten krävt ersättning med den högre taxan.

”Jag har begärt den ersättning för tidsspillan eftersom jag gjort den bedömningen att vanlig taxa är skälig, därefter får domstolen pröva skäligheten”, skriver han.

För domstolarna har det dock varit en omöjlighet att bedöma utifrån räkningarna: Barsoum har inte i någon av de aktuella fallen angett datum för sin tidsspillan.

– Självklart måste en advokat skriva när tidsspillan har skett. Reglerna säger tydligt att en advokat ska fakturera tidsspillan lägre under helger och om en domstol ska pröva skäligheten måste de veta när tidsspillan skett, säger Ralf G Larsson.

Tidsspillan kan även omfatta tågresor.

Även där har åklagare reagerat.

I ett mål krävde Barsoum ersättning för totalt 107 timmars tidsspillan, bland annat för att ta sig med tåg mellan Örebro och Stockholm.

När åklagaren ifrågasatte varför advokaten inte kunde arbeta på tåg svarade Barsoum:

“Vidare har undertecknad ingen möjlighet att arbeta under tågresan då jag är ytterst känslig och blir lätt åksjuk. Trots att jag medicineras blir jag ändock åksjuk och kan därför enbart utföra enklare åtgärder såsom telefonsamtal. Med anledning av advokatsekretessen har jag förhinder att utföra några samtal under tågresa då risken är hög att någon överhör samtalen”.

Hans bror har formulerat sig liknande.

När Neo Barstedt kritiserades för att kräva ersättning för totalt 130 timmars tidsspillan för att ta sig mellan Stockholm och Göteborg skrev han:

“Det kan informeras om att undertecknad inte har någon möjlighet att arbeta under tågresan då jag är ytterst känslig och blir lätt åksjuk. Trots att jag uppsökt vård och medicineras blir jag ändock åksjuk och kan således enbart utföra enklare arbetsåtgärder under tågresan, såsom telefonsamtal. Med anledning av advokatsekretessen har jag dock varit förhindrad att utföra några arbetssamtal under tågresan då risken är hög att andra kan överhöra samtalen”.
På frågan om varför Gabriel Barsoum inte anser sig kunna arbeta på tåg, skriver han:

“På grund av advokatetiska och privata skäl. Hur skulle det kännas om jag arbetade med dina ärenden på tåg där dina uppgifter kan läsas av någon som sitter bredvid mig eller av någon som passerar?”

Åklagaren: ”Väldigt allvarligt”

Det finns fler skillnader i Gabriel Barsoums räkningar.
Det handlar om tiden advokaten uppger att han närvarar under polisförhör.
I en kostnadsräkning kräver Barsoum ersättning för sin närvaro vid tre polisförhör samt överläggning med klienten innan och efter förhöret.

Aftonbladets källor visar att advokaten är på plats med sin klient totalt 1 timme och 25 minuter i samband med de tre förhören.

Men han kräver ersättning för 3 timmar och 45 minuter.

Aftonbladets granskning visar att det finns skillnader i flera olika fall när det gäller Gabriel Barsoums närvaro i samband med polisförhör på Sollentunahäktet och vad han har angett i sina räkningar.

Barsoum skriver att han inte kan redogöra för kontakterna med klienter i detalj på grund av tystnadsplikten och att tiderna även inkluderar ”förberedelse och efterarbete som hänför sig till förhören”.

Återigen är detta något som Barsoum inte har angett.

Hos Åklagarmyndigheten i centrala Stockholm får åklagare Sara Nilsson ta del av hela granskningen.

Den visar på skillnader i kostnadsräkningen som Gabriel Barsoum lämnade in i Vårby-målet. Bland annat när det gäller tiden han uppger att han varit på plats under polisförhören.
– Man kan inte tolka räkningen på annat sätt än att den arbetstiden han skrivit upp i samband med polisförhören har lagts ner på häktet i Sollentuna – inte tidigare eller senare, säger Nilsson.

Det finns även skillnader när det gäller tiden Barsoum uppger att han lagt på häktesbesök och tiden källorna uppger att han har varit på häktet.

– Det är givetvis väldigt allvarligt om felaktiga uppgifter lämnas i kostnadsräkningen. Det här är också uppgifter som är mycket svåra för både åklagare och domstolar att kontrollera. Det ska inte vara felaktiga uppgifter i en kostnadsräkning. Det är skattemedel som används för att bekosta försvaret och då är det mycket viktigt att det stämmer, säger Nilsson.

Barsoum har även krävt den högre taxan för sin tidsspillan under helgtid.

Sara Nilsson reagerar starkt på Barsoums svar att att han ansett den taxan som skälig:

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Gabriel Barsoum anser att han har rätt till en högre taxa än den som är bestämd av Domstolsverket. Återigen, detta är en skattefinansierad verksamhet.

”Då kan det handla om ett brott”

Sara Nisson är bekymrad: Det handlar inte bara om skattemedel – utan också om förtroendet för hela rättsväsendet. Alla kan göra ett misstag, men händer det för ofta kan man ifrågasätta om det är ett misstag, eller någonting annat, menar hon.

När Aftonbladet lämnar Åklagarmyndigheten frågar vi Sara Nilsson om det kan röra sig om ett brott.

– Är det så att man tillskansar sig pengar man inte har rätt till kan det handla om ett brott. Men hur det är i det här fallet vill jag inte uttala mig om. Jag vill inte föregå en eventuell utredning.

Fuskande advokater måste uteslutas

Toppadvokat utreds för bedrägeri – efter Aftonbladets granskning

Så blåste toppadvokaten domstolarna