Villkor för bistånd: Ta emot utvisade medborgare

helskärm

Regeringen och Sverigedemokraterna lägger om Sveriges bistånd.

Pengarna ska vara tydligare kopplade till migrationspolitiken och villkoras mot att länder återtar sina medborgare som ska utvisas från Sverige.

”Bistånd för en ny era”, kallar regeringen sin nya reformagenda för biståndspolitiken.

En viktig punkt är att biståndet ska användas som påtryckningsmedel för att få andra länder att ta emot personer som utvisas från Sverige.

– Det här är inget som är valfritt, utan alla länder har en förpliktelse enligt folkrätten att ta emot sina medborgare. Men trots det är det inte alla som gör det, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Innebär det att inget bistånd ska ges till länder som inte tar emot sina medborgare?

– Vi pekar på möjligheten att villkora delar av utvecklingsbiståndet, men inte det humanitära biståndet, säger Forssell.

Mycket liten del

Det är dock en mycket liten del av Sveriges bistånd som går direkt till stater. När det gäller de länder som gränspolisen har svårast att verkställa utvisningar till – Afghanistan, Somalia och Irak – är siffran ännu lägre.

Är det här ett effektivt sätt att sätta press på de länderna?

– Det är ett av flera sätt. Bara det faktum att vi, till skillnad från tidigare regeringar, lyfter den här frågan i våra bilaterala diskussioner tror jag kommer att ge resultat, säger Forssell.

Arbetet har redan inletts på UD och förhoppningen är att många fler utvisningar kommer att kunna verkställas.

– Vi hoppas det. Den reglerade migrationspolitiken bygger på att har man inte rätt att stanna i Sverige ska man återvända hem, då måste man också bli insläppt i sitt hemland.

”Går inte att villkora”

Men Liberalerna framhåller samtidigt att en stor del av biståndet inte går att villkora.

– Ta demokratibiståndet till exempel. Det ges nästan alltid ”i konflikt” med mottagarlandet eftersom det ges till krafter som verkar för demokrati i länder där man inte har demokratiska statsskick, säger Joar Forssell (L).

Han framhåller att Liberalerna inte är emot att ställa krav på mottagarländer.

– Däremot kan man fundera på när och hur de kraven ska ställas, och vad som är effektivt.

Ska ge till 30 länder

Biståndsministern öppnar också för att biståndspengar kan fasas ut för länder som inte samarbetar med Sverige vad gäller att bekämpa korruption eller säkerställa en demokratisk utveckling.

– Om vi märker att länder inte är intresserade av att göra det, då ska vi ställa oss frågan: ska vi verkligen vara i det här landet? Eller kan vi använda våra resurser någon annanstans, där det finns en större reformvilja? säger Johan Forssell.

Därtill ska det bilaterala utvecklingsbiståndet begränsas till 30 länder för att bli mer ”träffsäkert”.

Det bilaterala stödet går i dag till 36 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa.

En annan prioritering i regeringens reformagenda handlar om att bekämpa fattigdom genom jobbskapande, handel och utbildning.

– Vi säkerställer att svenska skattemedel alltid uppnår så goda resultat som möjligt, säger Johan Forssell.

S: ”Ambitionssänkning”

Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är kritisk och säger i en skriftlig kommentar att han ”befarar att Sverige nu kommer att behöva gå ur ett antal länder, framför allt i Afrika”.

”Det här är en klar ambitionssänkning”, skriver han.

”Det är nonchalant av regeringen att de har vägrat förankra en sån här stor förändring av biståndspolitiken i riksdagen. Reformagendan har tagits fram i hemlighet på departementet, utan vare sig remissrunda eller att berörda myndigheter och organisationer kunnat yttra sig. Ingen konsekvensanalys har gjorts.”