Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Svårt att bli förälder till sitt eget barn

Uppdaterad 2015-08-04 | Publicerad 2015-07-31

Från att vara två till att bli regnbågsfamilj är inte helt enkelt.

Många har problem med att få rätt till sitt barn, eller utsätts för kränkningar.

– Det behövs bättre homokompetens hos familjerätterna, säger forskaren Anna Malmquist.

Des Olsson, 23, från Skövde har i dag en dotter tillsammans med sin ex-flickvän. Men det tog lång tid innan det kunde få bli så.

– För oss tog det ett år, men det kan ta hur lång tid som helst, säger hon.

Ex-paret valde, som många andra, att inte gå till landstinget. De gjorde istället en hemininsemination.

Det innebär att när barnet föds är det bara personen som föder barnet som har laglig rätt till det. Som är juridisk förälder.

– Det är jobbigt, det är hela tiden en press från och med det att hon föddes. Hade jag gått bort, så hade hon blivit föräldralös. Även om hon har en annan mamma som älskar henne och vill vara med henne.

"Främmande människor bestämmer"

När man skaffar barn som homosexuell kan man välja att gå till landstinget eller att göra insemination hemma eller utomlands.

Många väljer att göra det på egen väg eftersom det går snabbare och man får större möjligheter. Men när barnet väl kommer, väntar en lång och jobbig process.

Då måste man gå igenom en rad olika tester och intervjuer. Bara för att bli godkänd som förälder.

– Det är vi som väljer att sätta henne till världen. Men det är ändå andra främmande människor som ska bestämma om vi båda får rätt att vara földrar. Det är bara sjukt, säger hon.

Man kan dessutom bli nekad av en rad olika anledningar. Är man till exempel överviktig, har haft en strulig uppväxt eller har vissa sjukdomar kan det bli svårt.

Det kan också, enligt Anna Malmquist som forskar om regnbågsfamiljer vid Linköpings universitet, hända att man råkar ut för kränkningar.

Socialen kan fråga om hur deras sexliv fungerar, hur det varit att komma ut och hur deras ursprungsfamiljer ser på att de lever i en samkönad relation.

– Men de här grejerna gör ju inte mig till en bättre eller sämre vårdnadshavare. Det ska inte spela någon roll för om jag får vara förälder eller inte, säger hon.

Ett jätteproblem

Och ex-paret är inte ensamma. Des Olsson har flera vänner som haft det så struligt att de till och med tappat kontakten med sina barn.

Men många vill inte prata om det.

– Det är tabu att prata om ämnet, för dem som adoptionen inte går igenom för blir det så klart en familjetragedi, säger hon.

Enligt Anna Malmquist krävs en lagändring.

Lagen i det här sammanhanget ändrades 2005, när lesbiska par fick tillgång till hjälp med befruktning av svensk sjukvård.

– Det är elva år sedan, men det är inte evigheters evigheters sedan. Lagarna ligger efter.

Sedan 2007 har ett förslag legat på bordet, men det har aldrig blivit någonting. Och enligt henne skulle det vara dags nu.

– Det behövs en juridik som inte bygger på att paret håller sig sams. Det blir en otrygg situation för barnet, säger Anna Malmquist.