Skarp kritik mot EU-kampanj
"Den här gången röstar jag"
Publicerad 2018-10-06
"Den här gången röstar jag" är namnet på kampanjen som ska sätta fart på det tidigare blygsamma deltagandet i valet till Europaparlamentet.
Men ska man tro experten Eva Ossiansson kommer kampanjen inte att få någon större effekt.
Tanken med den nylanserade kampanjen är att öka valdeltagandet i vårens EU-val jämfört med tidigare.
– Vi uppmuntrar till engagemang genom webbplatsen och det finns många människor som, precis som vi, tror på vikten av ett ökat valdeltagande och nu har de chansen att engagera sig här, säger Markus Bonekamp, chef för Europarlamentets kontor i Sverige.
I senaste EU-valet röstade bara drygt 50 procent av de röstberättigade i Sverige. I EU överlag var siffran så låg som 42,6 procent – den lägsta i EU:s historia.
Enligt Markus Bonekamp vet bara varannan svensk att det är val till Europaparlamentet den 26 maj nästa år. I valet väljs ledamöter från alla EU-länder till parlamentet, som är den lagstiftande institutionen i EU.
Engagera alla
Målgruppen för kampanjen är de över 350 miljoner röstberättigade, hoppet är att man ska engagera andra med inlägg i sociala medier och på så sätt starta en rörelse för ökat valdeltagande. Men det lär inte hända, enligt Eva Ossiansson, som forskar om marknadsföring vid Göteborgs universitet. Kampanjen saknar basala element som en tydlig avsändare och en specifik målgrupp.
– Engagemang skapas inte så lätt per automatik om man inte förstår varför och för vem. Det är inte helt klart vad man egentligen ska göra samtidigt som man ska lämna ut personuppgifter och klicka vidare på länkar. Vem tar hand om uppgifterna som jag delar med mig av och i vilket syfte?
– Jag blir nästan lite förbannad. Med respekt för oss väljare kan man faktiskt göra något bättre, säger hon.
Risk för utnyttjande
Som kampanjen är utformad finns det även, enligt Eva Ossiansson, en risk att kampanjen utnyttjas för att driva sakpolitiska frågor.
– Det finns en risk för att de som vill utnyttja plattformen för sina egna syften kan göra det, vilket nog inte är det egentliga syftet, säger hon.
Det ser Markus Bonekamp inte något problem i.
– Om någon driver en annan fråga, det är upp till den personen. Det kan vi som institution inte ha någon synpunkt eller kontroll över, säger han.
TT: Finns det inte en risk att man förknippar det folk sprider med er?
– Jag ser inte det, säger Markus Bonekamp.
– Vi är partipolitiskt neutrala. De som är intresserade ska använda kampanjen för det de brinner för.
Valdeltagande i Europaparlamentsvalen
Valdeltagandet i hela EU till Europaparlamentsvalen.
1979 62 %
1984 59 %
1989 58,4 %
1994 56,7 %
1999 49,5 %
2004 45,5 %
2009 43 %
2014 42,6 %
Källa: Europaparlamentet
Fakta: Europarlamentet
Europaparlamentet ska representera närmare 500 miljoner människor som lever i de 28 EU-länderna. Omkring 375 miljoner av dessa är berättigade att delta i valet av ledamöter i parlamentet den 26 maj nästa år.
I parlamentet finns 751 ledamöter. Små medlemsländer är överrepresenterade i jämförelse med de befolkningsmässigt stora. Störst representation har Tyskland med 96 ledamöter. Därefter följer Frankrike med 74 samt Italien och Storbritannien med 73. Sverige har 20 ledamöter.
De allra flesta ledamöterna ingår i någon av parlamentets partigrupper. Störst partigrupp är kristdemokratiskt konservativa EPP, näst störst socialdemokratiska S&D.
Parlamentsarbetet bedrivs i stort utsträckning i de 20 permanenta utskotten eller i tillfälliga utskott och kommittéer.
Källa: NE