Polska nationalister kvar vid makten
Publicerad 2019-10-14
Nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) växer och behåller regeringsmakten i Polen, bekräftar det slutgiltiga valresultatet.
Partiet tappar dock sin majoritet i senaten och kan därmed stöta på patrull med sina kontroversiella rättsreformer.
PIS fick 43,6 procent av de polska väljarnas stöd, vilket var en ökning från 37,6 procent för fyra år sedan. Spänningen kvarstod dock dagen efter valdagen, då mandatfördelningen avgjordes med små marginaler.
I parlamentets underhus sejmen behåller PIS sin majoritet, med 235 av kammarens 460 platser.
Partiet får dock inte behålla sin majoritet i den övre kammaren, senaten, då det bara fick 48 av dess 100 mandat.
"Mandat att fortsätta"
En majoritet i bägge kamrar hade inneburit att det nationalistiska och konservativa partiet utan större bekymmer hade kunnat fortsätta sina långtgående reformer av bland annat det polska rättsväsendet. Rättsreformerna har satt Polen på kollisionskurs med EU, som återkommande kritiserat regeringen och hotat med stränga åtgärder.
I valrörelsen har PIS distanserat sig från västvärldens liberala värderingar och riktat udden mot rörelsen som förespråkar jämlikhet för hbtq-personer i Polen, ett budskap som återspeglats av den katolska kyrkan som partiet håller nära band till.
– Vi har fått mandatet att fortsätta vår goda förändring, att fortsätta vår politik, att fortsätta förändra Polen, säger partiledaren Jaroslaw Kaczynski, regeringens de facto ledare.
Nya i sejmen
Mandaten i sejmen fördelas proportionellt efter partiernas valresultat, men i valet till senaten vinner en enda kandidat i varje valkrets. Den största oppositionsgruppen, mittenorienterade Medborgarkoalitionen, fick 43 senatsmandat.
Vänstern, en allians av vänsterpartier som inte fick några mandat i förra valet, tar plats i sejmen med 12,6 procent av rösterna.
Ytterhögeralliansen Konfederationen – som samlar ultralibertarianer, högerextremister, monarkister och katolskt konservativa – kommer också in i församlingen för första gången.
Valdeltagandet skrevs till nästan 62 procent, det högsta sedan kommunismens fall.