Läkare varnar: Ökning av cancerfall efter pandemin

Sara Milstead

Dödsfallen hopar sig i sviterna av covid-19-pandemin.

Men nu varnar läkare för att dödligheten kan stiga även i andra sjukdomar.

– Cancerdiagnoserna har sjunkit med 32 procent – och det beror inte på att vi har blivit friskare, säger Ella Bohlin, regionråd i Stockholm.

Antalet dödsoffer i covid-19-pandemin ökar varje dag. Dessvärre har smittan också fört med sig andra allvarliga konsekvenser. Under april månad gick de diagnosticerade fallen av cancer ner i region Stockholm med 363 fall, eller hela 26 procent. I maj var siffran ännu högre - 32 procent. Det kan låta som goda nyheter, men ansvariga i regionen är mycket oroade.

– Människor har inte sökt vård för cancer. Det är oerhört allvarligt. Det är jätteviktigt att man söker vård, vi har kapacitet att ta hand om patienter, säger Ella Bohlin.

Regionen har under april pausat screeningverksamheten för bröstcancer, men det är inte därför man befarar en ökning av dödsfall.

– Nej, det beror inte på det. Det här gäller alla cancerformer. Siffrorna ligger också i linje med internationella utvärderingar – invånare tenderar att inte söka vård, säger Ella Bohlin.

– I värsta fall kan det ge en försämrad prognos.

Innebär det att dödligheten kan stiga i cancer?

– Ja, tyvärr.

helskärm

Det har rapporterats om utbredd smitta bland vårdpersonal. Är det orsaken, tror du, till att människor undvikit att gå dit?

– Jag kan inte spekulera i det, jag vet inte varför de uteblir.

– Vid patientundersökningar finns det riktlinjer som sjukvården följer som innebär att risker för onödig smitta undviks. Det finns rutiner för hur man ska bete sig. De som tillhör riskgrupper får färdtjänst, en resurs vi har byggt ut. Resurser finns, säger hon.

”Färre remisser”

Ella Bohlins oro delas av Margareta Frohm Nilsson, hudläkare vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Trots värme och sol uteblir har patienterna som velat kolla leverfläckar och födelsemärken uteblivit.

– Det var ett lågt antal som kom i april. Vi får färre remisser, något som bottnar i färre besök i primärvården, säger hon.

Margareta Frohm Nilsson förväntar sig därför en uppsjö med patienter till hösten, när rutinerna och livet återgår mer till det normala.

– Det blir ett uppdämt behov. Att man söker senare kan förstås innebära en sämre prognos. Det gör mig orolig, säger hon.