”Det skulle inte hålla i rätten”

Den bevisning som Palmeåklagaren Krister Petersson lagt fram skulle inte hålla i rätten. Det anser flera rättsexperter TT talat med.

De ifrågasätter också beslutet att peka ut Skandiamannen, Stig Engström, som misstänkt mördare.

– Nej, det skulle inte hålla i rätten. Du kan inte åtala på skälig misstanke, man måste komma upp till tillräckliga skäl. På den bevisning som finns ska åklagaren bedöma bevisläget och komma fram till slutsatsen att man kan få en fällande dom i en rättsprocess, säger Ingela Hessius, rättsexpert.

Hon menar att det skulle ha varit en annan sak om Stig Engström hade varit i livet, eftersom han då hade kunnat delges misstanke om mord på Olof Palme.

– Den felande länken är tidsfaktorn – 34 år, att personen som man siktat in sig på inte är i livet och de hade också behövt vapnet och kunnat koppla det till de kulor som dödade Olof Palme. Man hade också behövt visa att den misstänkte var på platsen, säger Ingela Hessius.

Många indicier

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, anser inte heller att bevisningen skulle hålla för rättslig prövning.

– Det är en besvikelse att man lägger fram så många indicier utan någon egentlig konkret bevisning, säger hon.

Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare, har ingen kritik mot förundersökningsledaren Krister Petersson, men konstaterar att han höll en ofullkomlig slutplädering på presskonferensen.

– Det jag fäster mig vid är att Krister Petersson säger att om han hade varit åklagare för 34 år sedan då hade han anhållit och hållit förhör med Skandiamannen. Det är ofattbart att Skandiamannen inte ens var med under rekonstruktionen av mordet. Det finns en mängd med berättigad kritik mot hur polisutredningen sköttes, säger han.

Sven-Erik Alhem har inga synpunkter på att utredningen om mordet på Olof Palme läggs ner.

– Jag tror att det blev lite av en besvikelse för många att man inte kunna presentera mordvapnet, inte kunde säkerställa någonting och inte kunde fortsätta utredningen eftersom det inte går att binda vapnet till mordplatsen, säger han.

Sven-Erik Alhem tycker att det är ett dilemma att en misstänkt avliden gärningsman pekas ut på det här sättet.

– Det kommer att leda till spekulationer om det var rätt att peka ut honom.

Efterlyser granskning

Ingela Hessius anser också att det var fel att peka ut Stig Engström.

– Jag utgår från att även han har anhöriga i livet och då blir det väldigt problematiskt att peka ut en avliden person på det här sättet, säger hon.

Mia Edwall Insulander tycker också att det är djupt otillfredsställande att en avliden person pekas ut, utan att han får någon möjlighet att försvara sig.

– Det skulle kännas rimligt att hans perspektiv också lyfts. Det skulle man kunna göra genom att en advokat fick granska uppgifterna utifrån Skandiamannens eller hans anhörigas perspektiv. Ur Advokatsamfundets perspektiv skulle det vara tillfredställande om man tillsatte någon typ av utredning där man granskade de här uppgifterna. Det här kan inte vara sista ordet, säger hon, och tillägger:

– Det finns en brottsrubricering – förtal av avliden – som det kan vara ganska svårt att föra en talan kring. Men det finns en poäng att man inte ska förtala och såra efterlevande, eller kränka den frid som bör tillkomma en avliden.

Försvarsadvokat John Eriksson instämmer. Han säger till Dagens juridik att en enskild jurist, eller en granskningskommission, borde gå igenom allt material och sedan bemöta det åklagaren lagt fram.