Floderus och Azizi har landat
Uppdaterad 2024-06-16 | Publicerad 2024-06-15
Efter 790 dagar har nu Johan Floderus, 33, tillsammans med svensk-iranske Saeed Azizi landat i Sverige efter fångenskapen i Iran.
Nyckeln till det var att benåda den iranska bödeln från det svenska fängelset.
– Hamid Noury har dömts för fruktansvärda brott i Iran efter en lång rättsprocess i Sverige, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
På lördag morgon kom beskedet. Sverige och Iran har genomfört en fångutväxling. De svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi, som fängslats i Iran, har utlämnats till Sverige.
Vid 21.20 landade de på Arlanda.
I utbytet har Sveriges regering kommit överens om att utlämna den livstidsdömde bödeln Hamid Noury till Iran.
– Han dömdes i december förra året för folkrättsbrott och mord i Iran till livstids fängelse och utvisning från Sverige, säger Gunnar Strömmer på en pressträff på lördagskvällen. Beslutet om nåd betyder att Noury inte behöver avtjäna återstoden av sitt fängelsestraff utan omedelbart har frigetts.
Enligt Strömmer var det ett svårt beslut att ta för regeringen.
– Som ni förstår har det här beslutet föregåtts av ingående avväganden. Hamid Noury har dömts för fruktansvärda brott i Iran efter en lång rättsprocess i Sverige. Genom domen har många fått upprättelse.
– Under normala omständigheter är det en självklarhet att han skulle ha avtjänat hela sitt fängelsestraff.
Bödeln i fängelset
Efter en omfattande utredning dömdes den 62-åriga Hamid Noury i Stockholms tingsrätt till livstidsfängelse för att ha deltagit i massavrättningar i det iranska fängelset Gohardasht 1988. Svea hovrätt fastställde domen i december förra året.
Noury jobbade på fängelset där många avrättningar ägde rum. I domen motiveras beslutet med att han medverkat i brottsliga handlingar där ett mycket stort antal personer har avrättats på grund av sina politiska eller religiösa ställningstaganden.
Kristersson: De var brickor i spelet
Experter säger att ur Iranskt perspektiv har man lyckats. Nu kanske Iran kommer fortsätta fångutväxling – men med andra länder. Ulf Kristersson går med på att Iran genom avtalet med Sverige fick som de ville.
– Som jag sade i morse redan så har de blivit brickor i ett mycket cyniskt spel. Det är ingen fråga om det, sade han under lördagens pressträff och fortsatte:
– Iran var beredda att göra närmast ofattbara saker i syfte att Sverige skulle göra en utväxling. Så är det. Det förändrar inte vårt ansvar för svenska medborgare. Vi stod inför ett dilemma: Att antingen säga att vi vägrar förhandla om sådant som strider mot grundläggande rättsprinciper, och därmed med berått mod låta svenska medborgare förbli i ett dödligt hot i ett iranskt fängelse – eller att värna svenskars liv och svenskars säkerhet.
Kristersson avslutade med att berätta att det hade varit ”ofattbart gripande” att se svenskarna återses med sina familjer.
– De har upplevt helvetet på jorden.
”Betraktar honom inte som svensk”
Svensk-iranske Ahmadreza Djalali, tidigare forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, har lämnats kvar i iranskt fångenskap.
Han greps i Iran 2016 misstänkt för att ha spionerat för den israeliska underrättelsetjänsten Mossads räkning. I oktober 2017 dömdes han till döden för samma brott. Nu har suttit fängslad i nästan 3 000 dagar.
– Vi har förhandlat fram det bästa som gick att förhandla fram för svensk del. Hade vi låst oss och vägrat förhandla fram något annat resultat än Djalali, så är det vår mycket bestämda uppfattning att vi inte hade lyckats med någonting alls, sade Kristersson under lördagens pressträff.
Enligt statsministern ska Iran ha stängt dörren totalt till förhandling om Ahmadreza Djalali.
– De har vägrat diskutera med oss. De betraktar inte honom som svensk medborgare. De betraktar hela fallet som något helt annat än att har att göra med den tills alldeles nyss fängslade Noury i Sverige.
Därmed är denna sena pressträff över. Tack för visat intresse.
Kristersson: Precis som vi gjorde. Vi har förhandlat fram det bästa som gick att förhandla fram för svenskt del. Hade vi låst oss vid att förhandla fram något annat för Djalali är det vår bestämda uppfattning att vi inte hade nått fram till något alls.
Aftonbladet: Hur sköter man en sådan förhandling om de vägra samtala?
– Andra länder som varit i samma situation som Sverige har också i dialog med Sverige försökt göra samma sak, och har exakt samma erfarenhet.
Kristersson: Det är mer än så. De vägrar diskutera Djalali med oss överhuvudtaget.