Uppgifter: Kraven bakom nya krisen – ”Behöver svar”
Uppdaterad 2022-05-16 | Publicerad 2022-05-14
Bara timmar efter Erdogans hot talade Magdalena Andersson med president Biden.
USA hoppas nu kunna lösa krisen snabbt i helgen.
Enligt säkerhetskällor kan turkiska förhandlingskrav ligga bakom det oväntade utspelet om Sverige, uppger VG.
Utspelet från den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan om att det vore ett misstag att ge Sverige och Finland medlemskap togs emot med förvåning inom Nato, uppger källor till VG under fredagskvällen.
– Detta var väldigt överraskande, säger en centralt placerad källa till den norska tidningen.
Under ytterligare en dag med snabba vändningar gällande det svenska närmandet till Nato uppenbarade sig en möjlig fallgrop efter lunch.
Hem för terrorister
Klockan 13.32 skickade Aftonbladet ut en nyhetsnotis med beskedet att Erdogan uttalat sig kritiskt till ett svenskt medlemskap.
– Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras medlemskap, sa Erdogan bland annat.
Eftersom alla 30 medlemsländer måste godkänna Sveriges ansökan fick utspelet stor uppmärksamhet över världen.
Enligt Washington Post var de hårda orden med stor sannolikhet i mångt och mycket riktade till en turkisk publik.
Erdogan står inför omval om ett år och hård retorik mot den kurdiska minoriteten har gynnat honom tidigare, skriver tidningen.
Samtal med Biden
Klockan 17.31 twittrade Magdalena Andersson att hon och Finlands president Sauli Niinistö haft ett konferenssamtal med USA:s president Joe Biden där han visade ”uppskattat stöd för svensk och finsk säkerhet och säkerhetspolitiska val”.
Important call with @POTUS Biden and President @niinisto on Russian aggression against Ukraine, and on 🇸🇪 🇫🇮 securi…Enligt Vita husets sammanfattning visade Joe Biden sitt stöd för Sveriges och Finlands rätt att bestämma över sin egen framtid, utrikespolitik och säkerhetsarrangemang.
I samband med samtalet mellan Biden och de nordiska ledarna uppgav det amerikanska utrikesdepartementet att man vill ha svar från Turkiet där man förklarar vad Erdogans utspel innebär.
– Det står inte klart för mig att Turkiet säger att man kommer opponera sig mot en svensk ansökan, säger Karen Donfried, biträdande utrikesminister med ansvar för Europa, på en presskonferens.
Hoppas lösa krisen snabbt
Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken deltar vid Nato-mötet i Berlin under helgen då försvarsalliansens samtliga utrikesministrar träffas.
Även Sveriges utrikesminister Ann Linde och hennes finske kollega är med under överläggningarna på lördagen.
– Denna konversation kommer säkerligen fortsätta under helgen, säger Donfried.
Tidigare när de nordiska ländernas möjliga medlemskap diskuterats inom Nato har ingen av medlemsländerna opponerat sig.
Det säger även Ann Linde i en intervju med Aftonbladet under fredagen.
– Jag och min turkiske kollega träffades i förrgår då vi deltog i samma möte i Marrakech. Vi hade ett bilateralt möte för några veckor sedan och diskuterade då en eventuell svensk ansökan om Nato-medlemskap, säger Ann Linde.
Tror på turkiska krav
– Den turkiska regeringen har inte framfört denna typ av budskap direkt till oss, inte heller i det Nordatlantiska rådet som består av de 30 Nato-ländernas ambassadörer i Natohögkvarteret i Bryssel.
Hon säger att hon hoppas få tala med sin turkiske kollega om detta under det informella utrikesministermötet i Berlin.
Klockan 22.03 publicerade tidningen VG sin artikel om att Nato reagerat med förvåning över Erdogans utspel.
Enligt säkerhetskällor till tidningen frågar sig många inom alliansen nu om det turkiska hotet att stoppa Sverige och Finland är verkligt – eller en fingervisning om att Turkiet kommer ställa krav för att gå med på en utvidgning.
Enligt Washington Post kan Erdogan kräva eftergifter från Sverige gällande att ge politisk asyl till kurder med koppling till grupper som är förbjudna i Turkiet.
”För slappa mot PKK”
– Man vill driva internationella intressen som till exempel att man vill ha en hårdare linje mot det kurdiska arbetarpartiet PKK. Det är allmänt känt att man anser att Sverige ställer sig för slappt mot PKK, säger forskaren Toni Alaranta, expert på turkisk politik vid Utrikespolitiska institutet i Finland till Yle.
PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.
Toni Alaranta radar även upp andra möjliga krav som Erdogan skulle kunna ställa. Ett av dessa är ett allmänt erkännande av den turkiska delen av Cypern som självständig stat, något som Alaranta ser som osannolikt.
Han menar att det också finns en turkisk förhoppning om ett hävt förbud mot vapenexport. USA har exempelvis inte sålt jaktplan till Turkiet.
– Uttalandet ska nog tas på allvar, men man kan inte dra några slutsatser ännu på basis av dagens uttalande, säger Toni Alaranta till Yle.
Om Turkiet till slut godkänner ett möjligt svenskt medlemskap skulle Nato-länderna troligtvis besluta om detta vid toppmötet i Madrid i juni. Sedan börjar en process i respektive medlemsland där de nationella parlamenten ska godkänna beslutet. Det väntas ta upp till ett år.
