Vill införa lottning och aktivt skolval

Förslaget: Lotta ut skolplatser

Obligatoriskt skolval, lottning till populära skolor och en statlig delfinansiering till skolor med hänsyn till bland annat elevernas socioekonomiska bakgrund.

Det är några av förslagen som Skolkommissionen lägger fram i dag.

helskärm

Skolkommissionens slutbetänkande, som läggs fram i dag, har höga förväntningar på sig – inte minst när det gäller förslag som kan minska segregationen i skolan.

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan, skriver Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, på DN Debatt.

Ett mer kontroversiellt förslag, som TT rapporterade om i går, är att också öppna för lottning när antalet sökande är fler än antalet platser. Det skulle kunna användas i skolor där elevsammansättningen anses vara alltför homogen.

Olika kömöjligheter

– Den nuvarande principen är ju att man går på kötid. De föräldrar som har utbildningsambitioner ser till att hamna i kön väldigt tidigt. Betydelsefullt här är att man utjämnar de här orättvisorna som kommer av att man har olika möjligheter att utnyttja kömöjligheter, säger Jan-Eric Gustafsson till Ekot.

I dag används närhetsprincipen, alltså att elever ska ha rätt att gå i en skola nära hemmet, syskonförtur och kötid när skolorna gör sina antagningar. Men Skolkommissionen vill att lottning ska bli ytterligare en urvalsprincip.

Ett annat av Skolkommissionens förslag för att få mer likvärdiga skolor är en statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa.

"De statliga medlen fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund", skriver Jan-Eric Gustafsson i DN.

Dåliga resultat

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, med bakgrund bland annat i OECD:s Pisa-rapport för 2012, som visade att svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade halkat efter rejält.

Nästa rapport, Pisa 2015, visade att dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden. Samtidigt forsätter dock kunskapsklyftorna att öka.

Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är nu större än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund.