Maktspel om villkoren för ett toppmöte
Båda Trump och Kim Jong-un verkar vilja att toppmötet ska bli av.
Men de är helt oense om villkoren.
Dribblandet om ifall mötet blir av eller inte är en del i det maktspelet.
Ena dagen ställs mötet in. Nästa kommer beskedet att det kanske blir av trots allt. Det är inte lätt att hänga med i svängarna om det historiska toppmötet mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.
Det verkar som Trumps besked i fredags att han ställer in mötet i själva verket var ett förhandlingsutspel. Precis som Nordkoreas beslut tidigare att ställa in fredssamtal med Sydkorea.
Vad som i själva verket pågår är ett avancerat maktspel där båda försöker få igenom sina villkor för att mötet ska bli av.
Trump vill ha ett kärnvapenfritt Nordkorea genast. När de två skiljs åt ska vapnen i praktiken börja demonteras. Det är först i ett sådant läge som USA:s president kan utropa sig själv som segrare i kampen med Nordkoreas unge diktator.
Det är först då som han på allvar kommer ifråga som en kandidat för mottagandet av Nobels fredspris.
Ett sådant scenario är oacceptabelt för Kim Jong-un.
Störta regimen
Nordkorea vill helst inte ge ifrån sig sina kärnvapen överhuvudtaget eftersom de utgör regimens livförsäkring. Ska de ge upp dem måste USA också göra rejäla eftergifter. Både i form av ekonomisk hjälp till Nordkorea och i form av garantier för att inte försöka störta regimen i Pyongyang.
Kim Jong-un kan tänka sig att på toppmötet staka ut en väg till en kärnvapenfri Koreahalvö. Men då gäller det även amerikanska kärnvapen. Kim vill absolut inte ge intrycket av att han lägger sig platt för Trump. För honom är det av yttersta vikt att han framstår som en jämlike till Donald Trump. Inte minst inför hemmapubliken.
Ingen av de två vill riskera att efter ett eventuellt möte framstå som den som blev lurad.
Normalt pågår förberedelserna för den här typen av toppmöte under mycket lång tid. När två statschefer träffas brukar de stora dragen redan vara uppgjorda i förväg.
Oftast är det bara enstaka detaljer som återstår där båda sidor i förväg vet att man kan enas. Detta för att undvika att någon part ska stå där med rumpan bar.
Spel i kulisserna
Tiden för att förbereda mötet Trump-Kim har varit alldeles för kort. Men eftersom båda parter gärna vill ha ett möte så pågår nu ett intensivt spel i kulisserna för att se om det går att sy ihop en uppgörelse på rekordtid. En amerikansk förhandlingsdelegation befinner sig just nu i Nordkorea.
Här spelar också Sydkoreas president Moon Jae-in en mycket viktig roll som medlare.
Den gångna helgen träffade han i hemlighet Kim Jong-un i gränsbyn Panmunjon.
Moon sa efter mötet att det som Nordkorea fruktar mest är att det inte går att lita på USA:s löften att inte försöka störta Kim Jong-un kommunistiska diktatur. Fullt förståeligt efter de verbala snytningar som under förra året delades ut mellan Kim och Trump.
Men på samma sätt är USA, och omvärlden, rädd för att ännu en gång bli dragna vid näsan av Nordkorea. Man vill ha verifierbara garantier för att landet verkligen gör sig av med sina kärnvapen och kapaciteten att tillverka nya. USA och resten av världen vill inte ha en upprepning av det som händer under Kims pappas styre då Nordkorea frös kärnvapentillverkningen bara för att sedan på nytt ta upp den igen.
Knepig avvägning
Särskilt Trump tar en stor inrikespolitisk risk om han inte kan visa upp konkreta framgångar av toppmötet. Blir det inget toppmöte är det också en besvikelse eftersom Trump lovat att han ska lösa det hot som Nordkoreas kärnvapen utgör. En avvägning som kan vara knepig.
För den bara 35-årige Kim handlar det om att han vill säkra sin och regimens långsiktiga fortlevand. Då är kärnvapnen visserligen bra men han måste också höja levnadsstandarden för befolkningen för att inte riskera en intern revolt. Hur han gör den avvägningen avgör hur stora eftergifter han är beredd att göra i Singapore den 12 juni.
Om nu mötet blir av. Hoppet lever i alla fall fortfarande.