Dåliga högskolor förlorar pengar

Lina Thorén

Mer bidrag om studenterna är duktiga

I framtiden kan högskolornas anslag bli beroende av hur bra studenterna presterar. Det vill i alla fall regeringen, som har gett Högskoleverket i uppdrag att utreda möjligheterna.

helskärm

Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg vill införa ett nytt system för hur högskolornas anslag ska fördelas. Såhär säger han till tidningen Biotech Sweden.

– Min ambition är att vi ska kunna ta fram ett nytt system för resurstilldelning till högskolorna där lärosäten som visar att de håller hög kvalitet ska premieras.

Hur kunniga studenterna blir av att studera vid ett visst lärosäte, ska i framtiden vara det som avgör hur bra kvalitet universitetet eller högskolan anses ha. Om regeringen får som den vill.

– Det här är en viktig pusselbit i vårt arbete för att höja kvaliteten i den svenska högskolan, säger Lars Leijonborg.

Kvalitet snarare än kvantitet

Regeringen har en ambition att höja den svenska högskolans kvalitet och dess anseende internationellt. En del i detta har varit ett ”kvalitet snarare än kvantitet” tänkande. Bland annat har man bestämt att inga fler högskolor kommer att kunna bli universitet. Något som väckt en del heta känslor runt om i landet. Det nya förslaget är också det en del i denna ambition.

– Jag vill se ett ännu större fokus på resultatet, alltså vad studenterna verkligen kan, och något mindre på kringfaktorer som hur många böcker det finns i biblioteket, säger Lars Leijonborg.

I praktiken kommer det nya förslaget att innebära att de högskolor som inte håller måttet kan förlora pengar.

Nytt system för kvalitetsbedömning

För att kunna avgöra vilka universitet som håller hög kvalitet, måste ett nytt system tas fram. Högskoleverket har fått uppdraget att undersöka vilka möjligheter som finns, resultatet ska presenteras den 15 september i år. Eftersom mer kommer att stå på spel för högskolorna, blir det ännu viktigare att systemet är trovärdigt och absolut rättssäkert.

– Politikerna vill ha ett nytt system och vi tittar på möjligheterna för det. Som det är nu bedöms ett lärosätes förutsättningar för att hålla hög kvalitet på utbildningen. Det kan till exempel vara lärarna, deras utbildning och forskningsområden, lärosätets kvalitetsförsäkringsprocesser, antal utexaminerade studenter och antalet poäng de tagit. Nu ska vi utreda om det går att fokusera mer på studenternas faktiska kunskaper vid examinering, säger Magnus Johansson som är utredare vid Högskoleverket.

Redan idag finns alltså ett system för kvalitetskontroll, till exempel har Högskoleverket rätt att dra in examensrätten för lärosäten som inte bedöms som tillräckligt bra. Med det nya systemet kommer studenternas kunskaper att stå mer i fokus. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att titta på de examensarbeten studenterna lämnar in.

– Det är en möjlighet, säger Magnus Johansson.

Studenternas prestationer kommer alltså att bli ännu viktigare för skolorna - förlorade anslag står på spel.