Bloggarna om Mia och "Gömda"-bråket

Följ läsarnas och bloggvärldens reaktioner. Aftonbladet direktrapporterade under dagen.

Igår trädde Mia från "Gömda" fram och idag kan man se dokumenten som hon lyfter fram till sitt försvar här på Aftonbladet. Diskussionen är i full gång i bloggvärlden - följ den här!

17.00

DIREKTRAPPORTERINGEN AVSLUTAS: Tack för alla blogginlägg. Aftonbladet fortsätter bevakningen av bloggvärlden och "Gömda"-bråket under måndagen den 16 februari.

16.35 Kritikerbloggen fortsätter att kommentera och anser bland annat att Monica Antonsson ska få lika många sidor i tidningen som Mia. Kristina Edblom svarar på det:

- Min kollega Oisín Cantwell pratade med Monica Antonsson i går, det har vi i tidningen i dag. Nu är det inte jag som bestämmer vad som hamnar i tidningen, men jag kan mycket väl tänka mig att hon får möjlighet att bemöta artiklarna om Mia igen, om hon väljer att göra det. Min poäng var att vi redan skrivit om hennes "version" i flera artiklar tidigare.

16.15 - Den besvikelse jag från början kände när dessa spekulationer om lögner började komma är till större delen bortblåst. "Anders" var inte norrlänning, han var chilenare till exempel. So what? Det känns som en ganska obetydlig detalj! Och återstår väl nu att höra Liza Marklunds version av det hela, skriver Tobias.

16.05 Bloggfråga: Jag såg fram emot att riktiga journalister nu äntligen skulle ta ett samlat grepp om det här ur ett mer journalistiskt perspektiv, men var är er vinkel?

- Det nya är att verklighetens Mia träder fram och pratar öppet. Det har hon aldrig gjort förut. Vinkeln i tidningen som du köpte i går var: "Här är Mia". I dag presenterar vi hennes handlingar. Att döma av min mejlkorg har intresset varit stort. Dessutom har det hon kallar "sin historia" kraftigt ifrågasatts.

15.55 - Historien med "Gömda" har gått för långt. Att en kvinna som "Mia" ska behöva att träda fram och lägga fram bevis på att hon har talat sanning är rent ut sakt för j-ligt. Att hon med risk för sitt och sina käras liv går ut för att rädda Marklund och för att hjälpa andra kvinnor är otroligt modigt, skriver Gunilla på bloggen Syster.

15.50 - Till Kritikerbloggen: 1. Det var synd att din fråga till Mia inte kom med i chatten. Hon hade säkert gärna svarat på den. Jag håller inte med om att hon inte fick några kritiska frågor. Hon fick bland annat frågor om flykten, om uppgifterna att Osamas kompisar förföljt henne, om hon betalar skatt och om hennes rädsla är grundad.

2. Som journalist på Aftonbladet har jag många gånger träffat personer med en intressant historia att berätta. De berättar, jag lyssnar och ställer frågor. Mia är ingen makthavare. Hon har inte valt ett liv i offentligheten. För att vara en "vanlig människa", från början ett brottsoffer, har hon fått ovanligt tuffa frågor. Och det ska hon ha, så klart. Annars hade den här omfattande rapporteringen varit obefogad och ointressant.

3. Jag kan hålla med om att vi delvis agerat annorlunda. För mig är det första gången som jag kommenterar bloggar och mejl på webben. Och jag har heller aldrig varit med om att vi lagt ut sekretessbelagda handlingar i sin helhet på webben.

15.35 Frida tycker att Mia har utsatts för en lynchmobb.

- Många väljer att lägga krut på att förnedra och baktala både Liza Marklund och Mia, men det säger faktiskt mer om dem som baktalar. Vad vet egentligen du eller jag om vad som hänt Mia under hennes liv i Sverige?

15.20 - Jag har fått mycket mejl om Mias asylskäl och jag ställde en fråga till henne som inte kom med i artikeln:

Mycket av de diskussionerna som varit, framför allt på olika bloggar, handlar om hur du fick asyl. Bland annat har det spekulerats i om du fått hjälp uppifrån, från någon politiker. I boken antyds också att Luis kan ha fått asyl för att han stöttade Pinochet. Stämmer något av det där?

Mias svar: "Det är absolut ingen som hjälpt mig med att få asyl, ingen politiker, ingen kommunpamp, inte Luis, ingen. Jag och mina barn fick asyl, inte han. Den enda som har hjälpt mig är den här advokaten som jag betalade 30 000 dollar till."

15.10 Catta har skrivit ett nytt inlägg där hon säger att hon inte är övertygad av dokumenten om visas.

- Min syn på det är att Mia har levt som romanfiguren Mia så länge så att hon blivit den. Alla dokument som visats upp här är byggda på Mias ord till olika myndighetsgrupper. Min känsla är att man tagit Mias subjektiva känsla på allvar, men nödvändigtvis inte konstaterat detta vara en sanning rent allmänt.

15.05 På Kritikerbloggen finns ett missnöje över att bara den ena sidan kommer fram.

- “Mia” träder fram, hon får svara på frågor som Aftonbladet väljer fram själva, och fortsätter att hävda att hennes historia är sann trots att det bevisats att hon och Marklund ljugit och undanhållit viktiga fakta.

14.55 Bloggfråga: Vad som förvånar mig är bristen på journalistik i aftonbladets förhållningssätt till uppgifter som är så ensidiga - varenda "myndighetspapper" bygger ju på hennes egna utsagor.

- Handlingarna från socialsekreterare, läkare och psykologer visar hur familjen upplevde sin situation då. De visar hur de tvingades fly och hur de fick hjälp från polis och socialtjänst – oavsett vad bakgrunden till situationen var. Vi försöker inte göra det här till våra bevis, det är Mias bevis. Mias historia är intressant, den har engagerat miljoner läsare och nu väljer hon att träda fram och berätta helt öppet om sitt liv, som hon upplevt det.

Ja, det är ensidigt. Den här gången var det Mias tur. Jag ser inget journalistiskt problem med det så länge vi är tydliga med det.

Det finns många situationer när ord står mot ord. Ska vi aldrig rapportera om dem? Lösningen brukar vara att låta båda sidor komma till tals och att gå till utomstående källor: som myndighetspapper och domar.

14.50 På bloggvärlden.se ifrågasätts Marklunds och Mias trovärdighet.

- Om man vill tro på Marklund/ ”Mia” och deras bok. Som de hävdar är sann. Så är alla de klyschor som de framför sanna. Araber är onda – Banktjänstemän i småstäder är goda. Tittar man på hela historien utifrån, så ser man en kvinna som blivit miljonär på sina böcker, varit pensionär sedan hon var 28 år, och använt det sociala skyddsnätet för att förhindra en dotter från att träffa sin pappa.

14.40 - Svar till Ronny på bloggen Röda Malmö. Kul att du väljer att ta del av dokumenten. Mia och hennes familj har ju själva valt ut de här för att sätta Gömda-bråket i ett nytt ljus. Genom att läsa handlingarna i sin helhet får man en god bild av hur familjen upplevde sin situation, och hur det togs emot från de myndigheter som de var i kontakt med. Som du säger är "den slutgiltiga sanningen inte klarlagd". Det tror jag aldrig den blir.

14.30 Anna Danielsson är imponerad av att Liza Marklund har stått så stadigt när det blåst kring boken och bokens trovärdighet och att hon inte har gått ut med sin källa.

- I många fall när det finns sekretess, eller begränsad insyn för den vanliga svensken, blir allting mycket mer intressant för folk. Jag tror att vi svenskar är så vana vid total inblick i samhället. Svensk media är otroligt granskande och ger oss kanske känslan att vi har rätt att veta allt, skriver hon.

14.20 - Angående att Monica Antonsson plöjer sig igenom "geggan av lögner i Aftonbladet". Om du preciserar ska jag försöka svara.

14.15 Lorei undrar hur så många människor kunde tro att böckerna var ordagrant äkta.

- Är folk verkligen så dumma så de inte förstår att de är förvrängda för att inte avslöja familjen och andra inblandade? Det är Mias historia. Ingenstans i böckerna är det männens historia. Och som bekant finns det ju alltid två sidor av ett mynt. Männens historia är ngn annans att skriva.

14.10 Nu är vår reporter Kristina Edblom med och kommenterar läsarfrågor och blogginlägg.

- Jag ska försöka bemöta kritiken och förklara hur vi tänkt, säger hon.

Läsarmejl: Bevakningen är partisk och ni låter Mia stå oemotsagd.

- Mia har valt att träda fram efter två månader av tystnad. Under den tiden har vi, och andra medier, publicerat otaliga artiklar där kritiken mot Mia fått stå snudd på oemotsagd.

14.00 - Temat i boken är våld mot kinnor och hur illa samhället skyddar kvinnor. Det glömmer man bort. Hela den debatten har dött.

Istället så granskar man varenda ord och mening och ifrågasätter.

Det kan man läsa på bloggen Love Letters angående Mia och "Gömda".

13.50 Bloggaren Lilalili har haft liknande upplevelser som Mia.

- Jag har levt med skyddad identitet, precis som Mia, och skulle säkert inte levt idag om något skrivit en bok med korrekta uppgifter om mig i. Många av dem som applåderar Monica A. är män. De flesta säger 'Vad var det vi sa', 'Alla som säger att de blivit misshandlade av män berättar en osanning' osv, skriver hon.

13.35 Catta är rädd att "Mia-fallet" kommer utnyttjas av förövare.

- ”Ja hon fick väl ungefär lika mycket stryk som Mia i Gömda“, ” Hon har samma fantasi som den där galna Mia” osv. Det är klart som fan att det kommer finnas människor som använder sig av det som ett försvar för sina egna handlingar.

13.25 Gunilla anser att ett av de största problemen med boken är att Liza Marklund beskriver Mias chilenska man som Anders från Norrland.

- Lustigt att Liza M inte alls berör alla de följdproblem detta gav, vad det gör för bokens händelser och hur konstig Marklunds gestaltning blev. Hela framställningen i Asyl handlar om hur de var alienerade i Santiago, trots att de var i hans hemland, skriver hon.

13.20 Bloggaren theWitch är missnöjd med hur Liza Marklund har bemött kritken och tycker mest att hon svamlar och flyttar fokus från kärnfrågan.

- Hon ber läsarna om ursäkt om det är så att de har uppfattat att hennes bok skulle ha varit sann. Att be om ursäkt till de människor hon har förtalat är det inte tal om.

13.10 Emma-Lous tycker att Monica Antonsson ställer ledande frågor i sina intervjuer och att hon bara är ute efter att svartmåla Liza Marklund.

- Antonsson hade redan tagit parti. Det hela känns beräknande gjort utav henne.

13.00 Ronny som skriver bloggen Röda Malmö tycker att saker och ting framträder i ett annat ljus nu när man kan läsa myndigheternas olika dokument och intyg.

- Jag kan inte tolka detta som annat än en storartad upprättelse för Liza Marklund.

12.50 Bloggaren Kramas försvarar Mia och gillar inte var hon kallar Monica Antonssons "bloggdrev".

- Huruvida det kan vara en roman för Liza Marklund och en sann berättelse för Mia är inte ett dugg konstigt. För det första har inte Liza Marklund sagt att inget är sant i boken, tvärtom, hon hävdar att grundstommen i boken i allra högsta grad är sann.

12.45 En av huvudpersonerna i "Gömda"-bråket är Monica Antonsson som tycker att det är ett "väl regisserat skådespel som har dragit igång."

- Det mesta som den gråtande Mia påstår i den marathonlånga artikeln är inte sant, skriver hon.

12.30 Nicklas Larenholtz tycker att Mia är modig som har trätt fram men ser nu fram emot att Liza Marklund ska bemöta kritiken.

- Hur ställer sig Liza till den debatt om hur man får formulera sig i en Roman kontra Dokumentär/Roman eller en bok som är "En sann historia", skriver han.