Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Filosofiexamen ger mager utdelning

Publicerad 2020-01-16

Insikter är en sak. Lön en annan. En juristexamen betalar sig bra, studier i filosofi och logik mindre bra. Arkivbild.

En högskoleutbildning betalar sig oftast i längden.

Men ämneslärarna får ingen positiv lönepremie. Det är också, krasst lönemässigt, en dålig affär att plugga konst eller filosofi.

Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en ny rapport konstaterar att akademisk utbildning lönar sig i termer av högre lön, jämfört med lönen för gymnasieutbildade med liknande bakgrund. Lönepremien ligger på i snitt 24 procent.

Lönepremien är högre för kvinnor (26 procent) än män (19 procent). Det kan förklaras med att män som börjar jobba efter gymnasiet i högre utsträckning söker sig till mer välbetalda branscher än vad de gymnasieutbildade kvinnorna gör. Även om männen fortsätter att ha högre lön är det kvinnorna som mest gynnas av att skaffa sig högskoleutbildning.

Uppseendeväckande

Inte oväntat ger läkar- och juristutbildningarna de högsta lönepremierna (63 respektive 46 procent) av alla akademiska yrkesutbildningar. Utbildningar till bristyrket specialistsjuksköterska ger en lönepremie på 24 procent.

Däremot lönar det sig inte att utbilda sig inom konsthantverk, bild- och formkonst eller filosofi. De utbildningarna ger i stället en negativ lönepremie, enligt UKÄ. Det innebär att det hade betalat sig bättre att avstå från högskoleutbildningen och börja jobba direkt efter gymnasiet, enligt UKÄ. Inte heller ämneslärarutbildningen betalar sig, utan ger 8 procent lägre lön jämfört med dem som saknar högskoleutbildning. Ett uppseendeväckande resultat, skriver UKÄ.

– Det är en sak att det finns olika lönenivåer, det är sedan gammalt att läkare tjänar ganska bra och konstnärer kanske inte lika bra. Men här jämför vi ju högskoleutbildade med personer med liknande bakgrundsvariabler, men som enbart har gymnasieexamen, säger utredaren Rasmus Sundin.

Kommer med tiden

När det gäller ämneslärarna – som ju också är en bristgrupp på arbetsmarknaden – finns det en förklaring till den negativa lönepremien, nämligen att utbildningen är så pass ny att ämneslärarna är alldeles i början av karriären.

– I ett längre perspektiv tror vi att ämneslärarna kommer upp i lön. De som gått den gamla lärarutbildningen, och som varit längre på arbetsmarknaden, har ju en hyfsad lönepremie, säger Rasmus Sundin.