”Supertisdagen” kan avgöra primärvalet

helskärm

Ett lyckat valresultat på supertisdagen är i princip ett måste om man ska bli kandidat i USA:s presidentval i november.

– Supertisdagen är super-super-viktig, säger Jeffrey Berry, professor i statsvetenskap på Tufts University i Medford, Massachusetts.

Det handlar i grunden om matematik. De 14 delstater som har primärval på den så kallade supertisdagen utser totalt en dryg tredjedel av de delegater som på sommarens partikonvent ska rösta fram Demokraternas presidentkandidat till valet den 3 november.

Sedan är det förstås, som så ofta i amerikansk politik, en fråga om pengar. Ett valfiasko på supertisdagen innebär en förlorarstämpel och då sinar kampanjkassan snabbt.

Kan bli omöjlig att stoppa

Republikanska partiet har också primärval på supertisdagen, men de är i stort sett ointressanta då det inte finns någon seriös utmanare till president Donald Trump.

För Demokraterna står desto mer på spel.

– Det är fullt möjligt att vi vet vem som är Demokratiska partiets presidentkandidat när rösterna är räknade, säger Jeffrey Berry.

Den som ligger bäst till just nu är Bernie Sanders, den 78-årige senatorn från delstaten Vermont. Han har vunnit flest delegater i de första fyra primärvalen och leder i opinionsmätningarna i många delstater.

Sanders är en politisk veteran som ideologiskt rör sig i partiets vänsterflygel och som beskriver sig själv som "demokratisk socialist", vilket gör många demokrater oroliga för att han ska skrämma bort mittenväljare i presidentvalet.

Han föll på mållinjen i primärvalsprocessen 2016. Den gången vann Hillary Clinton, som i sin tur sedan förlorade presidentvalet mot republikanen Donald Trump.

– Om Sanders vinner flest delegater på supertisdagen tror jag det blir omöjligt att stoppa honom, säger Berry.

Men skulle tvåan och/eller trean i racet ligga hack i häl kan det också bli en utdragen batalj. I princip kan den pågå ända fram till Demokratiska partiets konvent i Milwaukee, Wisconsin, 13–16 juli.

Jämnt i Texas

Supertisdagens tyngd beror på att två riktigt stora delstater har primärval denna dag: Kalifornien och Texas.

Sanders ligger enligt opinionsmätningar bra till i Kalifornien, en tung demokratisk bastion i USA. Men i Texas, traditionellt ett viktigt republikanskt fäste, är det jämnt skägg mellan Sanders och den tidigare vicepresidenten Joe Biden i opinionsmätningarna.

Sanders har – precis som Barack Obama 2008 – byggt upp en rejäl kampanjkassa på ett stort flöde av smådonationer. Han är därmed vid sidan av miljardären Michael Bloomberg, före detta New York-borgmästare, finansiellt redo för en utdragen primärvalsprocess.

De andra kandidaterna – som Joe Biden, Pete Buttigieg, Elizabeth Warren och Amy Klobuchar – är betydligt mer beroende av väljarframgångar på supertisdagen för att få nya donationer till sina kampanjer.

– De måste kunna visa upp resultat på supertisdagen för att få in mer finansiering, säger Berry.

Han räknar med att flera av dem till följd av en tom kassa kommer att tvingas hoppa av efter supertisdagen.