Många hinder på budgetbanan

Tidsbrist, oenighet och blockpolitik gör vägen mot nästa långtidsbudget i EU både krokig och full av hinder.

Sverige och dess sparsamma kamrater riskerar att möta tuffare motstånd vid nästa möte.

EU:s stats- och regeringschefer hoppades i förra veckan bli eniga om hur mycket gemensamma pengar som ska läggas på vad under åren 2021 till 2027.

Men toppmötet slutade i ett rejält budgetfiasko, men nästan ännu större oenighet än förut.

Och än så länge finns inga besked om vad som händer härnäst.

– Vi sitter och funderar på varsitt håll om hur vi ska komma vidare. Jag har redan haft kontakt med mina sherpakollegor (regeringschefernas EU-budgetansvariga) från de tre länder som vi samarbetar med. Och så småningom kommer väl Europeiska rådets ordförande (Charles Michel) att berätta hur han ser processen framåt. Han har inte sagt något ännu, förklarar EU-minister Hans Dahlgren (S).

Full kalender

Att hitta en lucka i alla ledares kalendrar för att stoppa in ett nytt möte är ett av problemen. Tiden är redan knapp för att hinna med i början av mars, medan slutet av månaden redan anses fullt uppbokad. Kanske måste man vänta till april – eller rentav ännu längre.

– Om det är möjligt under vårt ordförandeskap är svårt att säga, säger Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic, vars tid som ordförandeland i EU går ut den 30 juni, till nyhetssajten Politico Europe.

– Jag tror det finns större förutsättningar att komma till ett avslut i rimlig tid om man är lite bättre förberedd än om man plockar ihop ett möte nästa vecka. Men osvuret är bäst, säger Hans Dahlgren.

Envis kvartett

Framför allt krävs dock rent politiska kompromisser för att få ihop budgeten. I nuläget känns det betydligt svårare än att hitta en kalenderlucka.

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike höll envist ihop i förra veckan med krav på en sparsam budget och fortsatta rabatter för de rikare länder som bidrar med betydligt mer än vad de får tillbaka.

Det gav resultat – åtminstone på så vis att motsidan inte kunde driva igenom en högre budget.

– Att vi fyra höll ihop så tydligt och var såpass insisterande på det här mötet chockade nog flera av de andra, gissar Dahlgren.

Motförslag?

Frågan är bara vad konsekvenserna i längden blir. Det envisa nej-sägandet fick exempelvis Ungern att redan under mötet i fredags i stället gå åt andra hållet och kräva en ännu större budget. Italiens premiärminister Giuseppe Conte lovade i sin tur – rejält irriterad på den sparsamma fyran – att framöver lägga fram ett eget budgetförslag tillsammans med Rumänien och Portugal, utan rabatter och med högre ambitioner.

Som vanligt lär det falla på EU-bjässarna Tyskland och Frankrike att hitta en lösning. Och då talar tiden just nu inte för den svenska linjen. Tyskland blir ordförandeland efter Kroatien från den 1 juli och behöver då agera som neutral medlare, snarare än att ge flankstöd till de sparsamma. Frankrike morrar för sin del redan över "blockpolitiken".

– Jag tror inte att det är en bra metod att bryta sig ut i olika grupper och hitta blockerande koalitioner, sade president Emmanuel Macron efter toppmötet i fredags.