Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Svaret: Så kunde fryskatastrofen på KI ske

Uppdaterad 2024-02-18 | Publicerad 2024-02-11

Katastrof. Så kallas julhelgens fryshaveri på Karolinska Institutet.

Decennier av unik forskning förlorad. Prislappen uppskattas till en halv miljard.

Men varför?

Nu har ett första svar på gåtan kommit: En ventil.

Det var under julhelgen som frysarna på Karolinska Institutet campus Flemingberg havererade. Frysarnas automatiska kvävesystem slutade fungera.

Många forskare förlorade år av forskning i fryskatastrofen.

– Haveriet kommer att få långtgående konsekvenser för institutionens forskning inom de drabbade områdena, berättar en medarbetare på Karolinska institutets hemsida.

Hackerattack, sabotage, mänsklig faktor eller tekniskt missöde har nämnts som möjliga orsaker.

Händelsen polisanmäldes.

Nu tyder allt på att en ventil låg bakom.

Den centrala tanken med flytande kväve utanför Forskningsbyggnaden ”Neo” på Karolinska Institutet i Huddinge.

– Man tror att man har hittat det tekniska felet. Att det är helt enkelt en ventil som styr flödet som har slagit till. Jag tycker att det känns väldigt bra att börja få en lösning på gåtan, säger Matti Sällberg, professor på Karolinska Institutet och talesman när det gäller fryskatastrofen.

Larmstrul

Larmsystemet på Karolinska Institutet har varit ett återkommande problem. Frysarna har havererat tidigare.

Och det finns en historia av falsklarm från både frysar och kryotankar på

NeoEtt nav för experimentell biomedicinsk forskning, grundläggande och klinisk, samt utbildning på Campus Flemingsberg. , delvis orsakade av för känslig inställning för när larm ska gå ut.

Professor Matti Sällberg är KI:s talesman för fryskatastrofen.

Men det finns ingen jourverksamhet på Neo utanför ordinarie arbetstid.

– Larmsystemet har inte varit optimalt. Men det handlar också om att vi inte har haft rätt organisation riggad. Det är så när det sker en större katastrof, det är inte bara en sak som fallerar, säger Matti Sällberg.

Godkändes – havererade en månad senare

Under 2023 gjorde larmleverantören en genomgång av larmsystemet. I november 2023 godkändes systemet för fortsatt drift.

Elisabeth Raschperger, senior lab manager på Karolinska Institutet.

– När kväveflödet upphörde den 22 december skulle ett automatiskt larm gå ut, både med e-post och sms, till registrerade ägare till material som finns i frysarna. Driftstörning i larmenheten ledde dock till att utskicken inte fungerade som de skulle, skriver senior lab manager Elisabeth Raschperger i en kommentar på Karolinska Institutets hemsida.

Den 27 december uppdagades felet.

I samband med det kallades berörda leverantörer in för att testa larmet, felsöka ventiler, rördragning och kärl för tryckreglering.

– Företagen gick igenom varje del av systemet och hittade inga fel eller indikationer på felaktig eller trasig utrustning, med undantag av sms-larmet. Vi har också gått igenom driftloggen för den externa kvävetanken för oktober, november och december och påfyllningen har fungerat felfritt, skriver Elisabeth Raschperger.

Det här larmsystemet, det har inte gått till något externt bevakningsbolag. Är det något ni kommer att titta på framöver?

– Jo, men det är precis allt det här vi kommer att göra, säger Matti Sällberg.

Haveriutredning

Biomaterial och cellinjer förvaras i kryotankar. Var fjärde dag behöver de fyllas på med flytande kväve för att kunna hålla temperaturen på −190 grader.

Det ska göras automatiskt.

Men på kvällen den 22 december blev det inte någon påfyllning. Resultatet blev att temperaturen steg i 16 av de 19 kryotankarna – vilket förstörde materialet i dem.

En frys vid Karolinska institutet.

En haveriutredning pågår nu, där interna och externa parter ska undersöka orsaken bakom haveriet, både gällande tekniken och organisationen.

Redan nu har rondering av vakter varje dag införts, på all fyra stora frysfaciliteter på Karolinska Institutet för att öka tryggheten.

Definitivt resultat

Det svar som hittills framkommit tyder alltså på att det är en ventil som styr flödet som slagit till.

– Man kan inte nu garantera att det är felet, säger Matti Sällberg.

Ett tydligare resultat på vad som hände hoppas Karolinska Institutet kunna presenterar under nästa vecka.

Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet – och ett av världens dyraste sjukhus.

Hur mycket har man räddat då skulle du säga av den här forskningen?

– En del har definitivt gått till spillo. Men inte allt. Och det är ju viktigt att säga att sedan det första provet togs för 30 år sedan så har man ju forskat på det och det har lett till vinster för patienter, säger Matti Sällberg.

Regeringsreaktion

Efter att vidden av katastrofen uppdagats krävde regeringen ett möte.

Mats Persson (L), utbildningsminister.

I veckan var utbildningsminister Mats Persson (L) på plats.

– Regeringen är tydlig med att Karolinska Institutet nu ska vidta åtgärder så att det här aldrig, aldrig ska hända igen. Att det inte har fungerat fram till nu, det är ju helt uppenbart, sa han till Aftonbladet då.