Så ändrades Adils dödsfall – till att han ”snubblade”
Publicerad 2023-11-19
Avgörande uppgifter om Adils dödliga fall på Sjumilaskolan försvann i sjukvårdens journaler.
Det branta berget han föll från ändrades i journalerna först till en kulle, och därefter till att han snubblat i en slänt av asfalt.
Misstagen kan ha bidragit till att Adil inte fick den specialistvård han behövde.
Det var på lunchrasten den 2 mars förra året som Adil, 8, ramlade från ett berg på Sjumilaskolans skolgård och slog huvudet i asfalten.
Trots att skolan flera gånger larmade 112 så dröjde ambulansen en timme. Senare skulle det visa sig att skadorna var så allvarliga att hans liv inte gick att rädda.
Aftonbladet har tagit del av rapporter, dokument, sjukhusjournaler och hemliga inspelningar. En granskning av dessa visar bland annat att viktiga uppgifter, som vilken höjd pojken ramlat från, har blivit helt felaktiga i sjukvårdens journaler.
I telefonsamtalet från skolan till 112 uppger biträdande rektorn att Adil ramlat från ett ”litet berg” och slagit huvudet i asfalten.
Pojken kommer fram som ”prio röd” till Östra sjukhuset klockan 13.02 – mer än en timme efter att skolan ringt 112.
I anteckningarna från ambulansen har uppgifterna om fallhöjden ändrats. Från att Adil ramlat ned från ”en kulle” till ”oklart hur högt”.
Kan vara avgörande
Uppgiften ändras ännu en gång direkt när pojken kommer in till Östra sjukhuset i Göteborg.
Där skriver personalen vid inskrivningen i hans journal att han snavat eller snubblat från ”egen höjd”. Att Adil bara ska ha snubblat upprepas därefter flera gånger i hans journal.
”Inkommer efter fall i samma plan under lek. Osäkert om avsvimmat”, står det i journalanteckningarna från klockan 15.02 samma dag.
En uppgift om hur hög höjd en patient fallit från kan vara helt avgörande för hur en allvarlig skallskada utvecklas.
Enligt det eventuellt stundande åtalet mot Sjumilaskolans rektor vet vi nu att Adil ramlade från cirka tre meter, mätt från hans huvud, och landade med huvudet ned i asfalten.
De första röntgenplåtarna på sjukhuset visade att det hade uppstått två hjärnblödningar, en där huvudet slog i asfalten och en på hjärnans motsatta sida, som en whiplashskada inuti skallen. Dessutom hade Adil en fraktur på skallbasen.
Han mamma Wafaa försökte flera gånger berätta för personal på sjukhuset att han ramlat från en betydligt högre höjd, berättar hon. Wafaa, som inte har svenska som modersmål, fick ingen tolk.
Vaknade aldrig efter röntgen
På kvällen försämras Adils tillstånd och läkare på Östra sjukhuset beställer därför strax före klockan 21 en andra röntgen av hjärnan. De har misstankar om så kallad inklämning, enligt journalanteckningarna.
Inklämning innebär att trycket i hjärnan ökar och blodet därför har svårare att ta sig in i hjärnan, vilket kan leda till en plötslig död.
Adil har då blivit mer oresonlig och har svårt att följa instruktioner, en utveckling som inte är ovanlig när det gäller allvarliga hjärnskador. Det beror på att hjärnan får sämre och sämre blodtillförsel, vilket gör att man kan börja bete sig annorlunda.
Enligt journalanteckningarna skickas han till röntgen ”cirka klockan 21”, enligt en annan anteckning röntgas han vid klockan 21.30. För att lugna Adil måste han sederas med propofol, ett tämligen stabilt sederande läkemedel som man ska vakna av efter 10-20 minuter.
Efter röntgen rullas han tillbaka till avdelningen och personalen säger till hans mamma att hon inte ska vara orolig för att han sover, och att han kommer vakna inom 15 minuter, berättar mamman.
”Kände att något inte stämde”
Enligt mamma Wafaa har Adil då inga reflexer i kroppen.
– Jag sa Adil, Adil, Adil? Jag klappade på honom, jag gjorde allt. Men han rörde sig aldrig.
Hon säger att hon försökte uppmärksamma personalen.
– Jag lyfter hans arm och den är helt livlös. Jag kände att något inte stämde.
Klockan 22.15 får Adil hjärtstillestånd.
– Jag ser att hans puls går upp till 200, och sen gick det snabbt ned. De sa åt mig att gå ut och sitta utanför. Det kom många personer med maskiner och hans hjärta startade igen, berättar mamman.
Men Adil vaknade aldrig igen.
Borde förts till neurointensiven
Enligt det rättsmedicinska protokollet orsakades hjärtstilleståndet av att hjärnan svällt upp så pass mycket av skallskadan och att trycket i skallen blivit för högt, vilket omöjliggör cirkulation.
Enligt journalanteckningarna misstänkte en läkare så kallad inklämning redan klockan 20.49, alltså en och en halv timme före hjärtstilleståndet.
Tre läkare som Aftonbladet varit i kontakt med säger att det är ett misslyckande att Adil inte fick åka till neurointensiven för att mäta trycket i hjärnan, en åtgärd som eventuellt hade kunnat rädda hans liv.
Enligt uppgifter från Sahlgrenska universitetssjukhuset fanns det dessutom två lediga platser på den avdelningen den här dagen.
Ingen av läkarna som Aftonbladet varit i kontakt med vill framträda med namn.
Överläkare: Kan misstänka att övervakningen brast
Det framgår inte av journalerna exakt vid vilken tidpunkt som Adil fick det sederande medlet propofol inför röntgen. Enligt produktinformationen ska en patient som har skallskada och sederas med propofol övervakas ordentligt.
Björn Zarén är tidigare överläkare inom bland annat anestesi. Han säger att ett barn ska vakna inom 10-20 minuter efter en så kallad propofol sedering, som Adil fick.
– Propofol fungerar så att man har kvar sina reflexer och efter tio minuter ska man vara sömning men inte sovande, säger han.
Dosen som Adil fick, 30 milligram, är normal. Men sjukhuset måste ha ordentlig övervakning av barnet och kan inte överlåta det på en anhörig.
– Det är viktigt att barnet övervakas, både på grund av skallskadan och att barnet varit
sederat med propofol.
I övervakning ingår att kontrollera reflexer, pupiller samt att prata med en patient för att se om hen börjar bli slö.
– Eftersom han fick ett hjärtstillestånd kan man misstänka att övervakningen brast. Det kommer inte bara plötsligt och med övervakning märker man om barnet mår sämre, säger Björn Zarén.
Fick åka efter i taxi
Efter Adils hjärtstillestånd har en läkare på Östra sjukhuset ett samtal med Adils mamma. Samtalet beskrivs i journalen:
”Samtal utan tolk men bedömer att mamma förstår mig bra. Visar sig att fallet eventuellt ej var från patientens ståhöjd utan från betydligt högre höjd”.
Då är Adil på väg i ambulans till en av de tomma sängarna på neurointensivavdelningen Sahlgrenska sjukhuset. Mamman fick åka taxi efter sitt barn.
På plats på Sahlgrenska kunde läkare kunde mäta trycket inuti Adils huvud, vilket visade att han var hjärndöd. Det enda som återstod var att efteråt koppla ur respiratorn.
Först då fick Adils mamma en tolk.
Sjukhuset: Agerat korrekt
Aftonbladet har sökt ansvariga läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sjukhuset skickar i stället ett skriftligt uttalande på mejl:
”Berörda verksamheter på Sahlgrenska universitetssjukhuset har noggrant genomlyst händelseförloppet och bedömer att man agerat korrekt under hela förloppet”, skriver chefsläkare Anneli Fagerberg i ett mejl från sjukhusets pressavdelning.
Vad gäller tillsynen av Adil, menar sjukhuset att man inte kan uttala sig i enskilda fall.
– Vi kan inte uttala oss om ett enskilt patientfall men generellt gäller följande: En individuell bedömning avseende övervakning och kontroller görs av varje patient, beroende på patientens tillstånd och skadans art, skriver Anneli Fagerberg.
