Hur ersätter man ett raserat samhällsbygge?
Trumps beslut att säga upp tidningar är ytterligare ett steg i en farlig riktning
Trump uppmanar myndigheter att inte förlänga sina prenumerationer på Washington Post och New York Times.
Ett beslut som i sig är ganska banalt, men som måste ses som en upptrappning av hans mångåriga krig mot pressen – och samhällsbygget i stort.
De två tidningar som ska sägas upp är som av en händelse de två som öst de största scoopen ur en till synes oändlig källa av oklarheter under Trumps presidentskap.
För tidningarna innebär uppsägningarna inget dråpslag. Pressekreteraren Stephanie Grisham säger visserligen att utgifterna för tidningsprenumerationerna uppgår till ”hundratusentals dollar”, något som säkert hade svidit för några år sedan.
Men i dag är både New York Times och Washington Post välmående företag. Mycket tack vare ett lyckat digitalt strategiarbete, men också – paradoxalt nog – tack vare Trump.
Samtidigt som presidentens giftpilar säkerligen underminerat förtroendet för medier i vissa grupper har den amerikanska journalistiken de senaste åren pumpats full av nytt självförtroende – och mängder av nya prenumeranter. Amerikaner som är villiga att betala för att någon sysslar med vårt kärnuppdrag: att granska makten.
Utspelet måste ändå ses som ytterligare ett steg i Trumps krig mot den fria pressen. Ett krig som pågått i många år och som var en bärande idé i hans valkampanj.
Trump hann knappt flytta in i Vita huset innan han utmålade pressen som ”folkets fiender” och ”oppositionspartiet”. Listan över anklagelser och rena påhopp på enskilda journalister är lång.
Medierna är fejk, de är en del av etablissemanget och en elit som håller varandra om ryggen. Hans taktik med att hetsa mot journalister har blivit så pass framgångsrik att den kopierats av högerpopulister världen över.
Vi ser spår av den även i Sverige.
Riksdagspolitiker vinner följare och röster på att veva mot etablerade medier på Twitter. Mediekritiken, som är nyttig – livsviktig! – har i mångt och mycket gått över till förakt. Nyttan med en fri press har länge setts som en demokratifråga, nu ifrågasätts den inte bara av en del av vår publik, utan även av folkvalda lagstiftare.
Svenska forskare från Institutet för mediestudier kom nyligen fram till att mediekritik får överlägset mest reaktioner i sociala medier, fler än attacker på politiska motståndare.
Framför allt är det public service-bolagen som står i centrum – angrepp på SVT och SR står för 75 procent av alla mediekritiska tweets från politikerna. Och moderater står för 85 procent av dessa.
Twitter-falangen vann en delseger
I våras vann Twitter-falangen en delseger när M-förbundet i Stockholms län – partiets största distrikt – beslutade att driva frågan om ett avskaffande av public service.
Medierna har sig själva att skylla för en del av det bristande förtroendet. Men Trumps attacker mot de fria medierna ska också ses i ett ännu större perspektiv: misstänkliggörandet av stora samhällsinstitutioner, inte minst domstolsväsendet.
Trump verkar försöka underminera, eller till och med rasera, delar av det samhällsbygge som USA traditionellt värderat så högt. Prenumerationer på Washington Post och New York Times går nog att ersätta (statsanställda får för övrigt digitala prenumerationer gratis) men frågan är vad Trump vill ersätta det han raserar med?