ÖB gläds över ökad försvarsvilja

ÖB Micael Bydén gläds över en växande försvarsvilja hos svenskarna.

– Det finns en inställning att faktiskt hjälpa till när något händer, säger han.

Men om försvarsviljan räcker för att stå ut med umbäranden i krig kan ÖB inte bedöma. Han påpekar att vi inte varit utsatta för "det värsta" på 200 år.

– Vi är inte prövade, säger Bydén i en TT-intervju.

– Man måste också känna att man tål en riktig smäll. Har vi gjort det i modern tid?

ÖB tycker att terrordådet på Drottninggatan och skogsbränderna ändå tydligt visar att samhället sluter upp när det händer något.

– Vi märker att det finns en fantastisk kraft i det här. Mäter man försvarsviljan så ser vi att den gått upp, säger Bydén.

Viker inte

Han pekar även på mätningar som visar att förtroendet för Försvarsmakten inte varit så högt på 25 år.

Bydén tror att bland annat konflikterna i Mellanöstern och svenska militära insatser i Afghanistan och Mali har ökat svenska svenskarnas förståelse för vad en konflikt innebär.

När det gäller Bydéns egen organisation Försvarsmakten, har han tidigare sagt att attityden ska vara att slåss till sista man och kvinna.

– Vi är på väg dit. Vi förstår vårt uppdrag, vi viker inte, säger ÖB.

Enligt honom handlar det mycket om att personalen i dag känner att det är "mycket mer på riktigt nu" med mer skarp verksamhet, till exempel incidentberedskap.

Stor skillnad

Sverige håller åter på att bygga ett totalförsvar för att hela samhället ska kunna stå emot i en kris.

Bydén uppger att det som nu byggs är något helt annat än vad som fanns för 25 år sedan då kalla kriget just tagit slut.

Då hade Försvarsmakten en krigsorganisation på 850 000 personer.

– Det var en organisation som av egen kraft kunde lösa sina transporter, som hade sjukvårdsresurser så att vi kunde stå på egna ben. Vi kunde hantera livsmedel och ett antal andra saker. Det har vi inte idag. Allt det finns någon annanstans, säger Bydén.

Arbete pågår med att se till att Försvarsmakten får det stöd den behöver av andra myndigheter i ett högt beredskapsläge. Det behövs också avtal med det privata näringslivet för leveranser och service av olika slag.

Mer sårbart

ÖB tillägger att samhället är mer sårbart i dag. En fiende behöver inte rulla militär över gränsen för att slå ut IT-system, el eller radiosändningar.

– Vi har rätt mycket att jobba med för att nå ett robust och motståndskraftigt samhälle, säger Bydén.

Även Försvarsmakten har mycket kvar att göra. Partierna i regeringens försvarsberedning konstaterade i sin rapport i maj att dagens krigsorganisation i grunden inte är utformat för att möta ett väpnat angrepp på svenskt territorium.

– Det här är ingen överraskning, någon stor nyhet eller något som bör vara chockerande. Det är snarare fakta och då får vi jobba med det vi har, säger Bydén.

Han påpekar att försvaret byggs upp från låga nivåer och att fokus fram till 2015 var internationella insatser, inte försvar av Sverige.

Ingen uthållighet

För att försvaret ska bli uthålligt i en högnivåkonflikt så måste det växa i volym, framförallt armén.

– När man ska genomföra operationer dygnet runt då tar kraften ganska snart slut, säger Bydén.

Han vill inte sätta någon tidsgräns för hur länge Sverige i dag kan stå emot ett väpnat angrepp.

– Vi kommer att kämpa på och jobba så länge vi överhuvudtaget har någon form av resurs kvar, säger Bydén.

– Sedan är det så att vi inte kan slåss på flera platser samtidigt. Det vet vi. Vi kommer att behöva välja plats eller välja bort områden till förmån för andra.

Bydén tillägger att man förväntar sig hjälp från andra länder.

Blir starkare

Försvarsberedningen har nu föreslagit en försvarspolitisk inriktning för 2021-2025.

Den innebär bland annat att krigsorganisationen ökar från 60000 personer till 90000, inklusive hemvärn och civilanställda. Armén ska ha tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad, jämfört med nuvarande två.

Bydén är positiv till rapporten.

– Vi ser att vi blir starkare, säger han.

Försvarsberedningens ambitioner är inte lika höga som Försvarsmakten har i sin så kallade perspektivstudie. som dock sträcker sig mycket längre fram i tiden.

Men Bydén pekar på att försvarsförmågan kommer att fortsätta växa fram till 2025 och att det bäddas för fortsatt tillväxt därefter.

Fråga motståndaren

Marinen är en försvarsgren som, enligt försvarsberedningen, får vänta med större förstärkningar i form av fler stridsfartyg och ubåtar.

En marinövning i våras visade att om sjöfarten på västkusten ska skyddas, så kan inte marinen lösa samma uppgift på östkusten.

– Det är ungefär likadant som att vi inte klarar flera riktningar med armen, säger Bydén.

– Det är inget vi försöker dölja eller hymla om. Så är det.

ÖB är dock glad över att Försvarsberedningen höjer ambitionen för marinen bortom 2025.

TT: Om förslagen genomförs, får vi då ett försvar som avskräcker från att anfalla Sverige?

– Den frågan måste du ställa till en presumtiv motståndare, säger Bydén.