Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Frågor och svar om Brexit

Uppdaterad 2019-03-25 | Publicerad 2019-03-22

Det brittiska parlamentet väntas rösta om brexit en tredje gång nästa vecka. Arkivbild.

EU säger ja till att skjuta upp brexit – men vad betyder det egentligen? Vi reder ut läget i brexitröran.

Vad innebär EU:s beslut om att senarelägga brexit?

Den stora brexitdagen 29 mars gäller inte längre. Brexitprocessen har därmed fått lite andrum, åtminstone ett par veckor till. Beslutet ger det brittiska parlamentet en tredje chans att rösta igenom premiärminister Theresa Mays brexitavtal.

Beslutet om förlängning fattades enhälligt av de 27 länder som blir kvar i EU när Storbritannien har lämnat unionen, under ett långt toppmöte under torsdagen.

Det brittiska parlamentets talman måste besluta om det blir en ny omröstning nästa vecka.

Vilka nya datum är det som gäller – och vad innebär de?

22 maj: Om det brittiska parlamentet säger ja till Mays avtal nästa vecka kommer Storbritannien att lämna EU senast den 22 maj, med det aktuella avtalet.

12 april: Om parlamentet röstar nej till premiärminister Theresa Mays avtal nästa vecka får Storbritannien en förlängning till den 12 april. Senast då måste britterna presentera en plan för EU om vad de vill göra. Antingen lämnar de unionen utan avtal eller så ber de om en ny förlängning. Om de vill ha en lång förlängning måste de delta i EU-valet i slutet av maj, något som Theresa May sagt vore märkligt för ett land som vill lämna.

Varför vill inte parlamentet godkänna utträdesavtalet?

Parlamentsledamöterna har olika invändningar mot premiärministerns brexitavtal. Senast förlorade hon med 149 rösters marginal, vilket gör att hon måste vinna över minst 75 nej-sägare för att kunna vinna.

Den största knäckfrågan handlar om avtalets så kallade nödlösning om Nordirland. Den är till för att garantera en fortsatt öppen gräns mellan Irland och Nordirland och innebär att hela Storbritannien hålls kvar i ett gemensamt tullområde med EU. Även om den endast ska träda i kraft om ingen annan lösning kan hittas före den 31 december 2020 är många brexitanhängare mycket oroliga för att nödlösningen ska "fånga" landet i en situation som man sedan inte kan lämna på egen hand.

I parlamentet finns även ledamöter som vill att Storbritannien lämnar EU helt utan avtal för att så fritt som möjligt kunna forma nya regler. Andra vill att landet ska stanna kvar i EU eller ha ett betydligt mjukare utträde, där skillnaden från dagens relation med EU blir relativt liten.