Malmörektor: ”Bara att berätta som det är”
Publicerad 2019-11-13
Vem möter elevers oro och reaktioner när en skolkamrat skjuts ihjäl?
Efter helgens mord på en 15-årig pojke i Malmö sattes krishanteringen på hans skola i gång direkt.
I ett avsides rum står en inramad bild av en 15-åring som ler in i kameran. Bakom står en bukett röda rosor, framför en framlagd kondoleansbok.
Hit in får Gottorpskolans elever komma när som helst, hela veckan ut. Utanför sitter skolpersonal, redo att möta och tala med den som vill och behöver.
– Jag blev uppringd i söndags förmiddag av utbildningschefen som meddelade att den som blev dödad vid Möllevångstorget var en av våra elever i årskurs 9, berättar rektor Karl-Assar Bagewitz när TT besöker skolan.
Får bemöta reaktioner
Sedan dess har mycket hänt. Personal har ringts upp och instruktioner och information delats ut. Skolsköterska, kurator och annan personal förbereddes och en central för sorgearbetet skapades direkt i skolans bibliotek. En präst och en imam har funnits på plats, liksom polisen.
Rektor Karl-Assar Bagewitz har gått in i alla klassrum och talat med elever.
TT: Hur berättar man för barn att en av deras skolkamrater blivit mördad?
– Min erfarenhet säger mig att det går liksom inte att linda in eller försöka förmildra eller förminska på något sätt. Det är bara att berätta som det är, och så får de ha de reaktioner de har. Och så får man bemöta det.
En del oroliga föräldrar har hört av sig till skolan sedan mordet blev känt, berättar rektorn. Han försäkrar att Gottorpskolans 600 elever är så trygga som de kan vara. Här finns kameraövervakning och dörrarna hålls låsta. Vuxna är närvarande, de ser och hör ungdomarna.
Fler orosanmälningar
Men utanför den här liksom alla andra Malmöskolors port finns en annan värld med alltmer påtaglig kriminalitet som är svår att skydda ungdomarna från.
– Vi har 33 000 elever i den kommunala grundskolan i Malmö och de allra flesta är inte på glid. Däremot kan vi se, både i yngre ålder och bland barn, de som är i riskzonen och som har beteenden eller vistas i sociala miljöer där det finns en risk för att man kommer in i de här kriminella sammanhangen, konstaterar Malmös grundskoledirektör Anders Malmquist.
– Där är det viktigt att vi gör vad vi kan.
Vad kan skolan göra då? Skapa goda relationer, vara förebilder för sina elever och samarbeta med föräldrarna, säger Anders Malmquist.
När det inte fungerar gör skolorna alltid en orosanmälan.
– Sedan är det socialtjänsten som kan jobba med familjesituationen. Det kan inte vi med vårt uppdrag.
TT: Gör skolorna alltid sina orosanmälningar?
– Vi har blivit mycket bättre på att anmäla när vi ser att något barn riskerar att fara illa. Anmälningar har ökat väldigt mycket i Malmö.
"Hur länge ska det pågå? "
I sitt rymliga arbetsrum på Gottorpsskolan funderar rektor Karl-Assar Bagewitz över situationen samt skolans och andra myndigheters roll. Skolan har en upparbetad rutin och gör alltid orosanmälningar när man misstänker att barn far illa.
Men vad händer sedan? frågar han sig.
– Något som jag saknar är återkoppling. Om vi gör en polisanmälan eller orosanmälan till socialtjänsten hänvisas det till sekretess, säger han och förklarar:
– Återkoppling hade hjälpt situationen och förbättrat byråkratin, då hade vi inte behövt göra en orosanmälan var 14:e dag.
Socialtjänst och polis har Karl-Assar Bagewitz all respekt för, säger han.
– Men som privatperson kan jag reflektera över: är det för strama regler för deras förhållningssätt som gäller? Till exempel elever som far illa – hur länge ska det pågå och hur grovt ska det vara innan samhället griper in?
Han reser sig och går ut i skolkorridoren. Där ute råder febril aktivitet – det hörs skratt, en klunga flickor står och pratar, någon skyndar till sin lektion efter lunchen. Vardagen börjar återvända. Och tonåringar är ofta duktiga på att läka, konstaterar Karl-Assar Bagewitz.
– Vår tanke är att allt som kan vara normalitet hjälper alla. Både vuxna och barn kan komma vidare.
PODD Om skjutningarna och sprängningarna i Sverige
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med kriminologen Sven Granath om hur man gör för att stoppa en våldsspiral.