Luna, 16, lider av parosmi – när luktsinnet kopplar fel
Efter coronan: Äter samma tre maträtter, om och om igen
Uppdaterad 2021-02-22 | Publicerad 2021-02-21
Luna, 16, förlorade luktsinnet klockan 12 den 25 maj 2020.
I dag, nio månader senare, kan hon åter känna vissa dofter.
Problemet: lukterna är förvrängda, ett fenomen som kallas parosmi.
Aftonbladet har tidigare skrivit om 16-åriga Luna, en av många svenskar som förlorade lukt- och smaksinnet under pandemivåren 2020.
Under flera månader kände hon inga dofter över huvudtaget och aptiten var borta. Hon fick ställa in larmet på mobilen för att alls komma ihåg att äta. Det sociala livet, rädslan över att lukta illa – allt påverkades när doftförmågan plötsligt inte var som den skulle.
Fyra månader senare hör vi av oss igen till Luna.
Och den här gången är det en betydligt gladare tonåring som svarar på frågorna.
”Blev förvånad”
Vändningen kom vid jul. Hon fick då en oväntad present – hon lyckades känna doften av hallonlakrits.
– Ja, jag blev förvånad, säger hon.
– Och godissugen, lägger mamma Novalie till och skrattar.
Under julhelgen blev det många fler sötsaker. Det var första gången sedan den troliga covid-19-infektionen i maj som hon njöt av något ätbart. Lättnaden för både henne och hennes mamma var stor när utvecklingen äntligen pekade åt rätt håll.
Fast allt är inte tillbaka där det var före sjukdomen.
– En del saker luktar helt fel. Som grönsaker och frukter. De smakar som de ska, men de luktar fruktansvärt illa – jag kan inte ens beskriva det, säger Luna.
Kan äta tre maträtter
Det kallas parosmi – när kroppens luktceller kopplar fel. Annars smakliga maträtter kan exempelvis plötsligt lukta vedervärdigt. Enligt experter är fenomenet vanligt förekommande när skadorna på luktsinnet håller på att reparera sig.
För Lunas del innebär det att matutbudet fortfarande är ytterst begränsat. Hon har tre rätter som hon kan tänka sig att äta. Dessa varvar hon, dygnet runt.
– Det är linssoppa, pannkakor och mackor, säger hon.
Kanske har luktträningen bidragit till framstegen. Efter att ha tagit del av experternas tips – bland annat i Aftonbladets chatt med forskaren Johan Lundström – har hon försökt hjälpa sina sinnen på traven genom att andas in starka livsmedel som hon vet hur de luktar.
– Men om inte parosmin ger med sig får vi söka hjälp. Jag läste att man bör göra det efter några månader, säger Novalie.
För Luna är parosmin ändå ett förhållandevis litet problem i sammanhanget. För nu har livet sakta börjat återvända.
– Jag kan känna doften av min katt igen. Och jag har upptäckt att hon har en otroligt äcklig andedräkt, säger hon med lycklig röst.