Experterna: Skadan orsakad av kraft på 600 ton
Publicerad 2020-09-28
Experter som granskat bilderna på hålet i Estonias skrov är eniga – ett objekt har trängt in i med mycket stor kraft från sidan.
En teori är att det rör sig om en ubåt.
– 500-600 ton, det är den kraften som måste till för att få den här deformationen, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i den nya dokumentärserien på Dplay, ESTONIA - fyndet som ändrar allt.
Hålet i skrovet är fyra meter på höjden och 1,2 meter på bredaste punkten. När det uppstod skadades också spant och halvspant, kraftiga stålbalkar i fartygets stomme.
Professor Amdahl och hans kollegor vid Institutet för marin teknik i Trondheim har byggt upp en elementmodell av en skeppssida.
Med hjälp av filmbilderna har de återskapat skadan och beräknat vilken kraft som behövts för att orsaka den.
Skadan sträcker sig både ovan och under vattenlinjen. Frågan är hur och när skadan har uppkommit.
“En yttre kraft som pressat in”
Teoretiskt sett skulle en stor sten, som ligger på hård botten, kunnat orsaka skadan när fartyget sjönk och lade sig på sidan. Men tillgängliga data visar att underlaget Estonia vilar på består av mjuka sediment av lera. Att det skulle vara stenigt i närheten finns inte dokumenterat.
En militär, norsk sprängämnesexpert som sett filmbilderna anser att skadan i alla fall inte tycks komma från en explosion. Då hade kanterna varit mera utfläkta.
– Det framstår som en yttre kraft som har pressat in på skrovsidan, säger örlogskapten Frank Børressen i dokumentären.
“Kraft på 500-600 ton”
Professor Jørgen Amdahl har genom åren studerat en mängd fartygsskador som uppstått på grund av kollisioner. Han är övertygad om att det rör sig om en yttre kraft som han också räknat på. Beräkningarna visar att det handlar om en kraft på uppåt 500-600 ton som orsakat skadan på Estonia.
Vad betyder då det?
Bogvisiret som lossnade väger 55 ton och det utesluter Amdahl som orsak. Det skulle i så fall ha behövts i storleksordningen 20 bogvisir, säger han i dokumentären. Dessutom har skadan skett en tredjedel akterut varför det är osannolikt att bogvisiret kunnat röra sig dit.
Amdahl tar istället några andra mer troliga exempel som kan ha orsakat kraften.
“Fartyg på flera tusen ton”
– Det motsvarar ett fartyg på 1000 ton i fyra knops fart, exempelvis en stor fiskebåt, säger han.
– Eller ett fartyg på 5000 ton i 1,9 knop.
Svenska Kustbevakningens största fartyg, 001-serien, ligger för jämförelsens skull storleksmässigt däremellan med en vikt på 3700 ton.
Men eftersom inga fartyg i den här storleken varit synliga den ödesdigra natten återstår praktiskt taget bara ett alternativ, anser Amdahl. En ubåt.
“Såg något konstigt i vattnet”
En överlevare, Carl Eric Reintamm, befann sig i sin hytt belägen på däcket under bildäck. Han var en av de allra första som tog sig uppför trapporna till promenaddäck. Han hade blivit skrämd av ett fruktansvärt oljud och sprang ut i bara boxer-shorts. Han tyckte att det lät som att fartyget körde genom is.
Han berättar om en häpnadsväckande iakttagelse:
– När jag står där och tittar ner så ser jag någonting konstigt i vattnet. Jag ser något som är vitt, flera gånger flera meter stort. Det rör sig åt vänster och samtidigt går det vågor över det här.
– Jag har aldrig gjort militärtjänst och har inte en aning om hur ubåtar ser ut i vattnet. Det var ju mörkt i vattnet, jag har ingen aning om huruvida en ubåt kan se ljusare ut än vattnet.
Var det en ubåt?
Marintekniska experten Jørgen Amdahl får frågan om det är rimligt. Att det var en ubåt?
– Han ser något, men det är ju inte säkert att han ser allt. Det finns många olika storlekar på ubåtar från under tusen ton till flera tusen ton, säger Amdahl i dokumentären.
– Alla vittnen bör värderas. Detta är en observation som bör tas på allvar.
När Carl Eric Reintamm får se filmbilderna blir han tagen.
– Det är ju någonting som jag väntat på i alla år. Och som verkar vara revolutionerande.
I fredags i förrförra veckan fick även representanter för den estniska regeringen möjlighet att titta närmare på dokumentationen i Oslo.
“Osannolikt med annat fartyg”
Fartygsingenjör Märten Vaikma ingår i expertkommittén och efter presentationen påpekar han för Aftonbladets systertidning VG, att Estonia vid tidpunkten för olyckan hade en hastighet på 14 knop.
– Ett eventuellt annat fartyg måste ha rört sig snabbare för att ha orsakat denna skada. Jag skulle säga att det är osannolikt. Mitt första intryck är att det måste ha hänt medan fartyget gled mot havsbotten.
– Det måste ha varit ett objekt som en sten, säger han till VG.
Vaikma menar att skadan, om den orsakats av ett annat fartyg, inte skulle ha haft en långsträckt form.
– Om fartyget glider längs något skarpt blir sprickan så lång. Om det hade inträffat en kollision skulle hela sidan ha repats upp och skadats. Denna skada är som jag ser den mycket lokal.
En annan av de estniska experterna är Kristjan Tabri, med doktorsgrad i skeppsbyggnad och seniorforskare vid Tallinns tekniska universitet.
Han hänvisar till vittnesmål som återges i haverikommissionens rapport, från överlevande som flytt från denna del av Estonia.
– De nämner inte att de sett något vatten i den här regionen. Det gäller också ingenjörer som flydde från kontrollrummet, säger Tabri. Det är väldigt svårt att tro att de skulle lyckats ta sig ut om vatten kom in här.
Den estniska delegationen, där Mart Luik, rådgivare till Estlands utrikesminister också ingick, ville inte uttala sig om behovet av en ny utredning, som det redan sedan tidigare finns krav på.
Var de första undersökningarna av vraket bristfälliga?
– Det är svårt för mig att värdera, säger Mart Luik. Det har varit ett stort antal spekulationer, men merparten av experterna på det här området menar att vi fortsatt måste basera oss på den ursprungliga rapporten.
Kan inte en ny utredning få slut på spekulationerna?
– Nej, med stora fartygstragedier är det dessvärre alltid spekulationer, säger Luik till VG.
– Men det bör självfallet vara ett mål att antingen styrka den ursprungliga slutsatsen eller tillföra betydande detaljer, eller att ta reda på vad som orsaken till den här skadan och om den påverkade förlisningen.
PODD Regissören om nya uppgifterna
Aftonbladet Daily pratar med regissören bakom dokumentären.