Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter

helskärm

Asylprövningen för afghaner som konverterat till kristendom är rättsosäker och godtycklig, enligt en kartläggning som omfattar 619 afghanska medborgare som sökt asyl i Sverige.

– Det är väldigt allvarligt att det bedöms olika på olika orter, säger pastor Maria Gustin Bergström som är medförfattare till rapporten.

Flera frikyrkosamfund kräver nu att asylprocesserna stoppas.

Människor som sökt asyl i Sverige och konverterat till kristen tro har varit en fråga som debatterats flitigt sedan den stora flyktingvågen 2015.

Religion kan vara ett skäl att få stanna i landet och Migrationsverket gör en bedömning utifrån den asylsökandes egen berättelse. Fokus ska ligga på trosövertygelsen. Det ska inte spela någon roll om den sökande först senare i asylprocessen anger att den konverterat, då gör Migrationsverket en ny bedömning.

I en kartläggning som gjorts av fem av Sveriges frikyrkosamfund har underlag samlats in från 76 frikyrkoförsamlingar över landet om 619 afghaner som sökt asyl 2015–2018. Personerna har angett att de har döpts och betraktas som konvertiter, och nio av tio har ett intyg från sin församling.

"Bedömer inte tron"

Rapporten visar att 68 procent av personerna fick avslag på sin asylansökan eftersom deras tro inte bedömdes som genuin. Om personen anfört konversion sent i processen, vid en ny prövning, är siffran i stället 81 procent.

Samfunden har också jämfört hur avslagsandelen ser ut mellan Migrationsverkets kontor. Ett exempel i rapporten är Jönköping och Göteborg där det förstnämnda kontoret har en avslagsprocent på 44 procent medan det andra har 80 procent. När de jämfört två församlingar med runt 50 afghanska konvertiter var har 52 procent fått avslag i den ena församlingen och 84 procent i den andra.

Ulrik Josefsson, teologie doktor och medförfattare till rapporten, säger att Migrationsverket även gör skillnad på konvertitens intellektuella förmåga att reflektera kring sin tro, vilket leder till att det är den intellektuella kapaciteten och förmågan att utrycka sig, snarare än tron hos konvertiten, som bedöms.

– Det de bedömer verkar vara konvertitens intellektuella förmåga att reflektera över tron, man bedömer alltså inte tron i sig, säger han.

Politisk färg påverkar

Undersökningen visar också att av de 47 ärenden som har gått vidare till migrationsdomstol så spelar den politiska färgen på domstolens nämndemän stor roll. SD-nämndemän ger avslag i 93 procent av fallen medan motsvarande siffra för V-nämndemän är 15 procent.

– Det här är extremt allvarligt eftersom ingen asylsökande kan veta om det är en sverigedemokrat eller vänsterpartist som sitter där. Det är ett fullständigt lotteri, säger Ulrik Josefsson.

Av de asylärenden som samfunden tittat på har de funnit 71 personer som kan ha svaga asylskäl med anledning av konversion. Maria Gustin Bergström, pastor i pingstkyrkan i Linköping och rapportförfattare, uppger att frågan har varit viktig att analysera.

– Vi kan inte ha ett system där man bara säger att man är kristen och då ska man få stanna. Men när vi har grävt i den här frågan, baserat på det här materialet, så har vi försökt att hitta den gruppen.

Samfunden pekar på att Migrationsverket tar för lite hänsyn till bland annat skriftliga intyg. Intygen ges inte lättvindigt och vem är bättre att bedöma ens tro om inte en pastor som har en högskoleexamen på fyra år och en vana att känna in troende personer, säger Maria Gustin Bergström.

Kräver omedelbart stopp

Slutsatsen i rapporten är att Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker. I torsdags beslutade den rödgröna regeringen i sitt regleringsbrev till Migrationsverket att myndigheten särskilt ska redovisa "hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas”.

Under tiden kräver nu de frikyrkliga samfunden att frågan utreds, att alla asylprocesser vad gäller konversioner stoppas omedelbart samt att de beslut som redan fattats i frågan omprövas.

– Vi kan inte tillåta att Sverige som rättsstat bedömer på godtyckliga grunder, säger Maria Gustin Bergström.