Leif GW Persson: De fördröjer polisarbetet

Oskar Forsberg

Styckmord förblir olösta mycket oftare än ”vanliga” mord.

– Gärningsmän som styckar och/eller dumpar kropparna fördröjer polisens arbete, säger Leif GW Persson.

Enligt den officiella statistiken i Sverige klarar polisen upp cirka nio av tio fall av dödligt våld. Det innebär att ett av tio, 10 procent, av alla mord och dråp blir så kallade ”kalla fall” – kriminalgåtor som år efter år fortsätter att förbrylla utredarna.

Färre klaras upp

När det gäller styckmord är andelen ouppklarade fall betydligt högre, fyra av tio. Resterande sex av tio klaras upp. Det är betydligt färre än genomsnittet för allt dödligt våld.

– Gärningsmän som styckar och/eller dumpar kropparna fördröjer polisens arbete. Det kan försvåra en identifiering av offret, säger kriminolog Leif GW Persson.

Gamla fall

Cold case-gruppen i Stockholm utreder just nu två styckmord: mordet på Björn Habolin 2005 och mordet på Robert Flak 2007.

– När det gäller Habolin gick det ganska lätt att fastställa dödsorsaken men identifieringen var knepig. Först trodde man att det var kroppen efter en kvinna.

GW Persson berättar att gärningsmän oftast styckar sina offer för att lättare kunna gömma eller transportera kroppen. Det är vad man kall­ar en ”defensiv styckning”.

– Det vanligaste är att gärningsmannen delar offret i tio ­delar. Benen och armarna delas i två delar, sedan huvudet och bålen.