Säkerheten brister på svenska kärnkraftverk

Polisen insatstid är för dålig

Svenska staten brister i ansvaret för säkerheten vid landets kärnkraftverk.

Det skriver organisationen Kärnkraftskommunerna i ett brev till regeringen.

– Vi tycker det är viktigt att det är samma skydd på alla ställen, säger ordförande Pia Alström.

Kärnkraftskommunernas Samarbetsorgan (KSO), har tittat på statens ansvar för fysiskt skydd och behovet av samordning vid landets kärnkraftsanläggningar. Och de anser att staten brister i sitt ansvar.

KSO tycker att det fysiska skyddet måste stärkas vid landets kärnkraftsanläggningar så det anpassas till dagens hot- och riskbild.

Och reagerar på att polisens insatstid varierar vid utryckningar till de olika kärnkraftverken.

Nu vill man att samarbetet mellan Rikspolisstyrelsen och de berörda länsstyrelserna ska ses över.

Gemensamma regler

– Vi har sett att man jobbar olika i länen där det finns kärnkraft. Och vi tycker det är viktigt att man jobbar på samma sätt och har samma regler. Det är viktigt att det är samma skydd på alla kärnkraftverk, säger Pia Alström, ordförande vid KSO.

Här är några av punkterna som KSO vill se:

Samma regler för hela landet angående fysiskt skydd vid kärnkraftverken.

Regler för hur lång tid det får ta innan polis är på plats vid en incident.

Att det bestäms när och hur ofta polisens insatsstyrkor övar för händelser vid kärnkraftverk.

Kalmar har sämst förutsättningar

– Staten har ett ansvar för säkerheten och det måste vara lika stor oavsett var kärnkraftverket är belägget. Nu hoppas jag det kommer bli diskussion om det här, säger Pia Alström.

I brevet till regeringen pekar KSO på att polisen i Kalmar har de sämsta förutsättningarna att göra en fullgod insats då avståndet är för stort till kärnkraftsanläggningen i Oskarshamn.

Insatstiden är för dålig. KSO skriver även att insatsstyrkan inte övats på flera år.

Större hotbild

Samtidigt bekräftar polisen att det finns en hotbild mot kärnkraftsanläggningar i Sverige.

Ett av de stora problemen som KSO ser det, är att det tar olika lång tid för polisen att vara på plats vid ett hot mot ett kärnkraftverk.

– Det är ett problem, och det finns en hotbilden i dag som vi bedömer som kanske större än tidigare. Man har ett helt annat säkerhetsarbete i dag där man tittar på det här med terrorhot, säger Pia Alström.

Och sedan terror-attackerna den 11 september 2001 mot USA har säkerheten ökat avsevärt på kärnkraftverken i Sverige.

Ordet terrorister kom in i bilden.

Men polisen håller inte med om att den olika insatstiden skulle vara ett problem.

Tror inte insatstiden är så olika

– Man kan enkelt säga så här, att vi kan inte ha poliser stationerade i omedelbar närhet av anläggningarna bara för att uppfylla kraven att snabbt vara på plats. Då finns det mängder av saker som skulle ha samma kravställning, säger Stig Jönsson, polisintendent vid Rikspolisstyrelsen.

Jönsson anser även att polisen alltid har varit snabbt på plats när det varit incidenter vid kärnkraftverk.

– Vad som är snabbt kan man sedan alltid diskutera. Men nu ska vi gå igenom deras skrivelse och föra en dialog med dem. Men jag tror inte att insatstiden är så olika mellan kärnkraftverken som de tror, det är nog ganska lika egentligen, säger Jönsson.

Samtidigt håller Rikspolisstyrelsen på med en översyn av säkerheten vid kärnkraftverken med anledning att se vad som kan förbättras.

Kärnkraftsreaktorer i Sverige

I dag finns det tio kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige, alla fördelade på kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

Tidigare fanns även två reaktorer vid kärnkraftverket i Barsebäck i drift, men de stängdes år 1999 och år 2005.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten