Snackar svenska tack vare Roxette
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-22
Diego Nuñez har aldrig varit i närheten av Sverige – lärde sig med skånsk lokalradio
Han har aldrig satt sin fot i Sverige.
Men ändå lärt sig prata perfekt svenska – med skånsk dialekt.
– Det är min hyllning till Marie Fredriksson, säger Diego, 30.
Diego Nuñez bor i en fattig förort till Buenos Aires, Argentina. Ganska långt från den skånska myllan med andra ord.
Men de senaste tio åren har han gett allt för att lära sig prata svenska som en äkta skånepåg.
Det var de stora idolerna Roxette som väckte intresset för Sverige. Och när han fick höra Marie Fredrikssons soloskivor på svenska fanns ingen återvändo.
Texterna var svåra
– Ömheten och känslan i hennes röst gjorde att jag var tvungen att ta reda på vad hon sjöng om.
För att lära sig det främmande språket samlade han på sig instruktionsböcker med både svensk och spansk text.
Sedan jämförde han.
Men inlärningstekniken gav bara ett förråd av ord i stil med ”kaffekokare” och ”inspelningsknapp”. Marie Fredrikssons texter förblev ett mysterium. Svensk radio fick ersätta manualerna. Programmet ”Klartext” på P4 blev en favorit och hans svenska utvecklades snabbt.
– Men efter ett tag fick jag reda på att Marie pratar med en sydlig dialekt, säger Diego.
Då blev det skånsk lokalradio i stället. Och snart började han ta lektioner av en lärare – från Malmö.
– Det var en helt otrolig tur att jag kom i kontakt med henne här i Buenos Aires.
Gillar dalahästar
Diegos kompisar har svårt att förstå intresset.
– De tycker jag är konstig. De flesta satsar ju på att lära sig de stora språken som engelska och franska.
Men skrattar bäst som skrattar sist. Det hårda arbetet har gett honom en försörjning. I dag jobbar Diego med teknisk telesupport för svenska kunder.
Och hans intresse för Sverige har utvecklats till något som liknar besatthet. Hans bostad är proppfull med Evert Taube-böcker, Sverigeaffischer och dalahästar.
Trots det är han kluven inför att besöka Sverige en dag. Kanske skulle de skyhöga förväntningarna göra honom besviken.
– Men det är klart, om jag visste att det fanns en chans att träffa Marie skulle jag aldrig tveka.