Fick betala 110 000 för polisarbetet i mördade sonens hus

Josefine Holmqvist

Fick betala 110 000 för polisarbetet i mördade sonens hus

Deras son Magnus mördades i sitt eget hem och utredningen av fallet tog ett år och fem månader.

Kostnaden för driften av huset uppgick till nästan 70 000 kronor – vilket föräldrarna fick stå för.

– Det här är inget man känner till. Man pratar inte om hur man som brottsoffer drabbas av den här typen av kostnader, säger Kane Andersson, mamma till Magnus.

Natten den 15 maj 2016 mördades Magnus Andersson. Han hade haft en stor fest i sitt hus i Idre, för att fira sin 25-årsdag samt att han blivit delägare i en restaurang.

Morgonen efter festen hittades han ihjälslagen i sitt sovrum. En man häktades senare, och dömdes under 2017 till 16 års fängelse.

Efter mordet var Magnus hus avspärrat i nästan ett år och fem månader, detta medan polisarbetet pågick. Magnus föräldrar var under denna tid tvungna att betala för huskostnaderna, som sammanlagt blev 68 175 kronor.

– Vi förstod inte alls att det skulle ta så lång tid som det gjorde, och det var det ingen annan som sa heller.

– Och efter att vi får tillgång till huset, den 7 oktober 2017, tillkommer kostnader för renovering och sanering, som vårt försäkringsbolag stod för. Så summan blev till slut 109 447 kronor, säger Kane Andersson, mamma till Magnus.

En stor del av renoveringen gällde polisarbetet, då material hade blivit förstört av kemikalier som användes under utredningen.

”Inget man känner till”

Rättegången hölls i november 2016, och den misstänkte blev då frikänd. Beslutet överklagades, och den andra rättegången hölls i september följande år.

– Det här inget man känner till. Man pratar ofta om polisens utredningar och arbete. Men man pratar inte om hur man som brottsoffer drabbas av den här typen av kostnader, säger Kane.

Kostnaderna gällde driften av huset, vilket var nödvändigt eftersom polisen skulle ha tillgång till brottsplatsen.

– Det var åklagarens beslut att huset skulle vara avspärrat under utredningen, och ingenting vi kunde göra något åt. Räkningarna gällde fastighetsavgift, hemförsäkring, eluppvärmning, vatten och avlopp, och så vidare.

Kane Andersson understryker att det inte fanns något val – de var tvungna att betala.

– Om man misstänker att det ska ta lång tid, och att dödsboets skulder kommer att överstiga tillgångarna, så ska man anmäla det till kommunen. Men hur ska man veta det? Bouppteckningen ska senast göras tre månader efter dödsfallet.

”Staten borde betala”

Brottsoffermyndigheten och Justitiekanslern har meddelat Kane Andersson att den här typen av kostnader inte är något de ersätter.

– De handlar ju utifrån sina direktiv, förordningar och lagar. Allmänintresset av att utreda allvarliga brott är viktigare än att brottsoffer drabbas av ekonomiska kostnader på grund av avspärrningar.

Försäkringsbolag ersätter inte den här typen av kostnader, då det inte ingår i försäkringsvillkoren.

Är det mer rimligt att staten står för detta?

– Ja, det är ju en tvångsåtgärd från staten, att ett hus ska vara avspärrat.

Justitiekanslern Anna Skarhed har pratat med Sveriges Radio, som först rapporterade om fallet. Enligt henne är dessa kostnader inget som staten ska ersätta.

– I alla sådana här sammanhang så gäller det att dra en gräns någonstans för vad som är rimligt ansvarstagande. I grunden här skulle det förutsätta att det är fråga om en oaktsamhet från staten på något sätt. Då kan man vara berättigad till ersättning, säger hon till Sveriges Radio Ekot.

Skydda brottsoffren

Sven-Erik Alhem, samhällsdebattör och före detta överåklagare, håller inte med justitiekanslern.

– För mig är det uppenbart att staten ska svara för kostnaden, om inte någon försäkringsersättning utgår. Om det innebär ekonomiska konsekvenser för en enskild person är det självklart att staten ska ersätta detta.

Den före detta överåklagaren menar att lagen borde ändras, om det i nuläget inte är möjligt för staten att ersätta brottsoffer i dessa situationer.

Om man som brottsoffer inte godtar Justitiekanslerns beslut, kan man väcka talan mot staten – men då riskerar man också rättegångskostnader.

– Men i det här fallet borde förutsättningarna vara förhållandevis goda, säger Sven-Erik Alhem.

Han uppger att staten är ytterst beroende av att människor ställer upp på ett schysst sätt mot kriminalitet, och tappar i anseende och förtroende om man inte handlar på ett hedervärt sätt.

– Det ska ligga i statens intresse att skydda brottsoffren.

Därför ökar antalet brott i Sverige