Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

"Det har varit ett 14 månader långt sorgearbete"

Publicerad 2012-09-14

Johan Persson kramar en anhöring på Arlanda flygplats utanför Stockholm. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

I fjorton månader har skräcken och oron varit en del av deras vardag.

Nu kan de anhöriga till Johan Persson och Martin Schibbye äntligen andas ut.

– Det har varit ett 14 månader långt sorgearbete för oss, säger Johan Perssons mamma Kristina.

När Johan Persson och Martin Schibbye släpptes från Kalityfängelset i Addis Abeba i måndags var det inte bara de själva som kunde lägga ett fjorton månaders helvete bakom sig.

På hemmaplan har släktingar och anhöriga till de båda tvingats leva med oron. Martin Schibbyes fru Linnea var med på planet hem från Turkiet, där de båda journalisterna vilat upp sig efter att de släpptes ut ur fängelset.

Men när Johan och Martin klev av planet på Arlanda i förmiddags var det första gången på länge som många av deras vänner och släktingar kunnat se dem. Det hela utvecklade sig till ett långt kramkalas.

Flög upp från Stockholm

Många av de anhöriga följde också med till presskonferensen som hölls i ABF-huset i Stockholm. Bland dem fanns fotografen Johan Perssons föräldrar Kjell och Kristina som flugit upp från Göteborg.

– När jag såg honom i dag kände jag att jag kunde andas igen. Jag känner mig oerhört stolt nu. De var lite spända innan presskonferensen, men jag tycker att de var oerhört duktiga. Jag känner Johan och vet att han vill ha allt det här med intervjuer och presskonferenser gjort på en gång. Han vill få ur sig allt innan han kan landa, säger Kristina Persson.

Precis som den svenska regeringen och ambassaden i Etiopien har de anhöriga känt till att en benådning varit aktuell sedan i mitten av maj. Trots detta var det en chock för Kristina Persson när Johan ringde hem i måndags efter att han släppts.

"Jag blev helt nollställd"

– Jag hade föreställt mig att jag skulle bli jätteglad, men jag blev

helt nollställd. Jag kunde varken vara glad eller ledsen. Jag har hört

att det är vanligt att man reagerar så.

I 14 månader har hon och familjen levt i ovisshet. Flera gånger har de ställt upp på intervjuer när de tyckt att de passat. En av anledningarna har också varit att ta på sig en del uppmärksamhet så att processen med att få hem journalisterna kunnat ske ostört.

Under presskonferensen berättade Johan Persson att han och Martin har haft dåligt samvete för hur deras anhöriga mådde där hemma.

– De som tagit mest stryk är våra anhöriga. Vi har haft förbannat dåligt samvete för det vi utsatt dem för. Våra anhöriga har suttit hemma och mått skit i ett år. Så har det varit värt det? Det är en svår fråga, sade Persson.

"Nu ska vi ta igen allt"

Hans mamma Kristina beskrev senare hur det varit:

– Det är ju ett sorgearbete som vi har haft i 14 månader, det har

blivit en vardag. Det har verkligen varit skönt att jag har haft ett

jobb att gå till - där finns vardagen. Nu ska vi ta igen allt och dra oss tillbaka lite, säger hon.

Kristina och Kjell Persson ska stanna i Stockholm över natten.

Hur ska ni fira deras hemkomst?

– Förhoppningsvis blir det fest i kväll. Om de orkar. De är nog väldigt trötta. Men det får vi se.