Hur datorsmarta är egentligen svenska elever?

helskärm

Svenska tonåringar lever en stor del av sitt liv på nätet. I skolan ska de lära sig digital kompetens. Men hur datorsmarta är eleverna egentligen?

För första gången har it-kompetensen bland svenska elever testats brett, i en stor internationell mätning.

Sverige var tidigt med att bygga upp it-infrastrukturen och den svenska techbranschen har växt så det knakat. Det har också gjorts stora satsningar på it i skolan och läroplanen säger att alla ämnen ska bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens.

Men först nu kommer ett besked om vilken digital kompetens svenska elever har. På tisdag den 12 november publiceras nämligen resultaten i den internationella studien Icils, där åttondeklassare i 34 länder har testats. Icils 2023 är den tredje mätningen, men för Sverige är det premiär.

Grannland i topp

Bland övriga länder i mätningen finns de nordiska grannarna Danmark, Finland och Norge. Danmark hade för övrigt det bästa resultatet andra gången Icils genomfördes 2018, följt av Sydkorea och Finland. Det ska tilläggas att färre länder deltog då.

Det övergripande resultatet från Icils 2018 var annars att elever i högstadieålder visserligen har vuxit upp med paddor, mobiler och datorer, men att många inte kan arbeta självständigt med datorn som ett arbetsverktyg. Nästan var femte elev nådde inte ens upp till en grundläggande nivå. Tillgång räcker inte, det behövs utbildning också, konstaterade forskarorganisationen IEA.

Den kommande rapporten kan alltså ge intressanta svar på om det skett en förbättring – och hur svenska elever står sig mot jämnåriga i andra skolsystem.

Allmänbildning

Men vad är det för kunskaper eleverna förväntas ha?

Icils centrala del undersöker i vilken grad eleverna kan söka relevant information på nätet och att sammanställa och presentera den digitalt. Testet undersöker också elevernas kunskaper i källkritik och medvetenhet om digitala risker som bluffmejl och falska konton.

– Man kan säga att det är allmänbildning i ett digitaliserat samhälle med ett myller av information men också desinformation, säger Fredrik Aspling, undervisningsråd vid Skolverket.

Studien undersöker också hur duktiga eleverna är på grunderna i programmering. Sverige deltar även i denna del, som är nationellt valbar.

– Det är också viktigt med tanke på Sveriges konkurrenskraft. Det är ju kunskaper som är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden, säger Fredrik Aspling.

Programmering är för övrigt en del av matematik- och teknikämnena i grundskolan sedan 2018.

Utöver testerna har också rektorer, lärare och elever svarat på enkäter.