”EU har inga trollspön”

Aftonbladet.se:s EU-valsbevakning del 4: Jobben. Exklusiv intervju med unionens jobbkommissionär Vladimír Špidla

Kan EU hjälpa en sparkad Volvoarbetare i Göteborg till ett nytt jobb?

Kanske inte direkt.

Men blir jag uppsagd i Sverige finns 26 andra länder att söka arbete i.

Nu fortsätter aftonbladet.se sin rapportering inför EU-parlamentsvalet den 7 juni.

I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är den tredje viktigaste: Jobben.

I en gulmönstrad fåtölj i ett ståtligt rum på regeringskansliet Rosenbad sitter Vladimír Špidla och dricker kaffe ur en liten kopp med bård i guld och blått.

Han är hela EU:s jobbminister. Det är han som har ansvar för arbetsmarknaden i den mäktiga kommissionen. Jag sitter i en likadan fåtölj och ställer frågan:

På vilket sätt kan EU hjälpa en sparkad Volvoarbetare i Göteborg att få ett nytt jobb?

– Det är klart att vi kan hjälpa till, säger Vladimír Špidla.

– Men när det gäller att skapa nya jobb så finns den kompetensen främst på nations- eller regionsnivå. Det är också företagens ansvar. Men på EU-nivå kan vi hjälpa genom att använda olika fonder så att människor som blivit övertaliga eller som har gått ner i arbetstid kan få hjälp till utbildning och på så sätt stå bättre rustade att hitta ett nytt jobb i framtiden.

Pengarna är slut

Vladimír Špidla tänker bland annat på EU:s socialfond. Den har funnits sedan unionens begynnelse, till för att utjämna ekonomiska skillnader mellan medlemmarna. För den senaste sexårsperioden har Sverige fått 6,2 miljarder av kakan som bland annat ska gå till utbildning och till att hjälpa unga och invandrare att få in en fot på arbetsmarknaden. Den ekonomiska krisen har gjort socialfonden het. I Sverige är pengarna för 2009 redan slut. Men så länge de räckte har till exempel Scaniaarbetare i Södertälje, Luleå och Oskarshamn i alla fall tillfälligt sluppit uppsägning. Nu blir det utbildning för EU-pengar.

Unionen har också kommit överens om en globaliseringsfond som ska hjälpa personer som blivit av med jobbet. Nyligen såg EU-parlamentet till att göra fonden ännu generösare. Sverige har inte utnyttjat möjligheten. Men på arbetsmarknadsdepartementet filar man på en ansökan för att hjälpa uppsagda Volvoarbetare i Västsverige.

Vladimír Špidla sitter i den gulmönstrade fåtöljen på regeringskansliet Rosenbad och säger att EU inte har några trollspön. Att skapa jobb åt de arbetslösa är främst en uppgift för varje medlemsland. Däremot kan EU sätta mål, medlemmarna kan byta erfarenheter med varandra och alla kan försöka att sträva åt samma håll.

Öppna gränser och fri rörlighet

Det låter löst och oklart. Kan den Europeiska unionen hjälpa mig att hitta nytt jobb om jag blir uppsagd och arbetslös? Ja, så klart. EU har gett Sara från Halmstad jobb i London, Robert från Gotland jobb i Berlin och Emmy från Skellefteå anställning i Madrid.

För det är ju själva grundtanken med unionen. Öppna gränser och fri rörlighet. Mister jag mitt jobb i Stockholm kan jag söka nytt i Prag, i Rom, i Budapest eller i Berlin. Språkgränserna finns men bortom dem har jag samma möjligheter som en spanjor att få en anställning i Spanien med samma lön, samma a-kassa, samma usla föräldrapenning om jag får barn.

Hur Emmy, Robert och Sara har gjort för att få jobb i ett annat EU-land kan du läsa härintill.

”Bättre vara med än stå utanför”

I det ståtliga rummet på Rosenbad säger pressekreteraren att sista frågan måste ställas. Jag har flera kvar och väljer den här:

Skulle arbetslösheten ha varit högre eller lägre om Sverige inte varit med i EU?

– Det är en komplex fråga och svår att svara på. Men jag tror att på det hela taget är Sveriges situation som medlem mer gynnsam. EU-kollektivet i stort har bättre förutsättningar att hantera krisen. Om vi ser till länder som gränsar till unionen, så ser vi att till exempel Island har drabbats mycket hårt av krisen. Andra länder, som Schweiz, har klarat sig ganska bra. Men det finns inga länder utanför unionen som klarar sig bättre än de länder som är med. Flera av dem klarar sig däremot sämre än medlemsländerna. Utifrån det kan vi dra slutsatsen att det definitivt är bättre att vara med än att stå utanför, säger Vladimír Špidla.

– I agree, säger Sveriges arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som sitter i en fåtölj intill.

Stiftar inga lagar

Nu skulle artikeln vara slut men jag upptäcker att EU-parlamentet, som ju valet den 7 juni handlar om, knappt har nämnts en enda gång. Det är inte så konstigt. EU stiftar inga lagar på sysselsättningsområdet. I stället sätter medlemmarna upp gemensamma mål och byter erfarenheter med varandra. Parlamentet är med och rådgör.

EU-parlamentet är också med och bestämmer om hur mycket pengar som socialfonderna ska få, man reglerar arbetstider och när det nya tjänstedirektivet börjar gälla blir det enklare för exempelvis städfirmor och resebyråer att etablera sig i andra EU-länder. EU-parlamentarikerna har också gjort det lättare för till exempel en sjuksköterska eller en läkare att ta jobb inom unionen.

Härintill kan du se vad de svenska partierna vill göra när det gäller jobben i Europa.

Nästa vecka: EU och klimatet.

Högst och lägst arbetslöshet i EU

Spanien har högst arbetslöshet i Europa. Nederländerna har lägst.

Sverige ligger kring EU-snittet med sina åtta procent.

Siffrorna är från mars i år, om ingenting annat anges.

Nederländerna: 2,8 procent

Österrike: 4,5

Cypern: 4,9

Slovenien: 5,0

Tjeckien: 5,5

Danmark: 5,7

Rumänien: 5,8 (fjärde kvartalet 2008)

Bulgarien: 5,9

Luxemburg: 6,1

Storbritannien: 6,6 (januari 2009)

Malta: 6,7

Italien: 6,9 (fjärde kvartalet 2008)

Belgien: 7,3

Finland: 7,4

Tyskland: 7,6

Polen: 7,7

Grekland: 7,8 (fjärde kvartalet 2008)

Sverige: 8,0

Portugal: 8,5

Frankrike: 8,8

Ungern: 9,2

Slovakien: 10,5

Irland: 10,6

Estland: 11,1

Litauen: 15,5

Lettland: 16,1

Spanien: 17,4

Hela EU: 8,3

Vi bevakar valet – med din hjälp

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet.

I dag fortsätter vi på aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. Vi började nedifrån med IT och integritet, fortsatte med vården och brottsligheten och i dag går vi vidare med EU och jobben. Kommande onsdagar tar vi upp klimatet och ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När den 7 juni är här hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.