Går Trump att stoppa?

Wolfgang Hansson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2016-02-24

Trumps segertal i natt

Oavsett vad man tycker om Donald Trump så går det inte att blunda för fakta.

Tre segrar på raken gör honom till storfavorit.

Bara primärvalens egen matematik och en utmanare kan stoppa honom.

I normala fall handlar primärvalen om att vinna några rejäla segrar i början. Sedan drar sig förlorarna tillbaka självmant och partiet enas bakom den som blir partiets presidentkandidat.

Men i praktiken handlar primärvalen om ren matematik.

I varje primärval delas det ut delegatsröster inför partiets konvent under sommaren då kandidaten formellt utses. För att vinna republikanernas nominering krävs 1 237 delegater. Trump har hittills samlat ihop 79, mot Cruz 16 och Rubios 15.

De folkrika delstaterna är viktigast att vinna. De ger flest delegatsröster. Vissa delstater fördelar delegaterna i proportion till valresultatet men det finns också delstater där vinnaren tar hem alla delegater och en hybrid däremellan. Stora delstater med "winner takes all" är givetvis extra viktiga att vinna. Hit hör Florida och Ohio som båda håller primärval den 15 mars.

Djupt splittrade

Rent matematiskt återstår mycket innan Trump nått det nödvändiga antalet delegater. Inte ens om han sopar hem Super Tuesday, då över 10 delstater röstar, så når han siffran 1 237. Så rent teoretiskt finns fortfarande chansen att stoppa honom.

Men då krävs att den tredjedel av de republikanska väljarna som uppger att de absolut inte kan tänka sig att rösta på Trump enar sig kring en enda motkandidat. Just nu är de djupt splittrade. I praktiken finns det i dag bara två alternativ, Floridasenatorn Marco Rubio och Texassenatorn Ted Cruz. I Nevada slutade de än en gång tvåa respektive trea med drygt 20 procent av rösterna vardera.

Medan de försöker ”slå ihjäl” varandra för att nå statusen som den ende utmanaren till Trump så ökar fastighetsmiljardären och tv-stjärnan avståndet till dem för varje primärval.

Normalt skulle någon av dem dra sig tillbaka för partiets bästa. Inget tyder dock på att så kommer att ske. Rubio är partielitens önskekandidat eftersom han är den av republikanerna som lättast skulle kunna locka demokratiska väljare. Många av de tunga donatorerna har öppnat sina plånböcker för Rubio.

Hoppa av

Jag följde Ted Cruz i både Iowa och New Hampshire. Efter att ha sett honom hålla sitt segertal i Des Moines är mitt intryck att han brinner mer än någon av de andra för att bli partiets presidentkandidat. Precis som Trump är han på kollisionskurs med etablissemanget och lyder inga order därifrån. Det enda som kan få honom att hoppa av är om pengarna tar slut.

Det republikanska racet påminner mycket om demokraternas bittra strid 2008 mellan Hillary Clinton och Barack Obama. Den höll på ända till början på juni trots att Obama redan tidigt såg ut som vinnaren.

Samma sak skedde hos republikanerna 2012 men då mest på grund av att ingen av kandidaterna ansågs hålla måttet.

Konvent avgör

Republikanerna i dag är ännu mer splittrade än demokraterna var 2008. Därför finns det många amerikanska experter, bland dem George W Bushs strateg Karl Rove, som tror på ett avgörande först på partikonventet i juli.

Om ingen når 1 237 röster i den första omröstningen är delegaterna sedan fria att rösta på vem de vill. Då kan vad som helst hända.

Om det går så långt hänger på två saker:

Hur framgångsrik Trump är i primärvalen framöver.

Hur bestämt partietablissemanget är på att stoppa honom.

Motståndet mot Trump innehåller många ingredienser där hans personlighet är en. Men främst handlar det om partielitens övertygelse om att han inte klarar av att slå den förmodade demokratiska kandidaten, Hillary Clinton.

Oavsett det blir Trump nu oerhört svår att stoppa. Allt annat är önsketänkande.