Labradoren Boss, 3, kan hitta EN spermie
Publicerad 2022-12-17
Våldtäktsmannen har lämnat spår efter sig.
Spermier.
Labradoren Boss, 3, specialist på kroppsvätskor, hittar dem direkt.
– Rent hypotetiskt räcker det med en enda, säger Peter Lindberg, instruktör på polisens hundenhet i region Stockholm.
Det är en kall och grå morgon i december när Aftonbladet besöker polisens hundenhet i region Stockholm.
Flera hundar och deras förare är på plats på enhetens utbildningsplats norr om stan.
Vissa är här för att träna. Andra har kommit för att göra prov.
– Varje år gör vi en kontroll på de aktiva hundarna, säger Peter Lindberg, polisinspektör och instruktör.
Gäller att kunna säkra fynden
En hund som är på plats just denna decembermorgon är labradoren Boss, 3 år. Han arbetar som kriminalsökshund, specialiserad på avlidna personer och kroppsvätskor.
Tillsammans med sin hundförare Jon har han varit på åtskilliga brottsplatser.
– Har det skett en våldtäkt så blir vi kallade dit och söker på den platsen. Vi har medverkat i ett flertal ärenden där hunden har hittat kroppsvätskor och annat. Fynd som tekniker sedan kunnat säkra och skickat till NFC (Nationellt forensiskt centrum, förf. anm.) för analys, säger Jon.
Fynden har sedan varit till stor hjälp för polisens utredare och för åklagarna.
Instruktören Peter Lindberg fyller i och berättar att fynden kan vara otroligt små.
– Rent hypotetiskt kan en hund markera en spermie. Det är inte speciellt stort. ”Här finns en spermie”, kan hunden tala om. Då gäller det ju att du kan säkra det också, säger han och fortsätter:
– Nu är det ju oftast inte så små mängder, självklart. Men rent teoretiskt kan hunden markera på så lite.
När det handlar om hundar specialiserade på narkotika, vapen eller pengar så är det, i de flesta fall, betydligt större saker hundarna hittar och som man kan se med blotta ögat och lättare säkra.
Nosen sliten efter allt sökarbete
Boss övar denna morgon på en preparerad bana. Hans nos far fram som en dammsugare.
Målmedvetet och energiskt. Bara någon millimeter över backen.
Snart har hunden hittat det utlagda preparatet han är tränad att söka efter.
Ljudet från hans näsborrar är starkt och lite fnysande under söket.
På grund av Boss energiska arbete så nära marken är hans nos något nött. Håren och morrhåren längst fram på nosen är korta och lite taggiga.
En konsekvens av flera intensiva söktimmar.
Jon släpper lite på kopplet och fortsätter berätta om arbetet med Boss.
– Själva markeringen är ju ingen bevisning i sig, det gäller att kunna tillvarata fyndet också, säger han.
Livslång träning
Oftast är det polisens kriminaltekniker som utför själva spårsäkringen på brottsplatsen efter att en hund markerat.
– Vi berättar för teknikerna om markeringen så får de säkra fyndet. I de flesta fall vet man ju inte exakt vad det är. Det man vet är att hunden har markerat. Svaret får man kanske först flera månader efteråt.
När Boss markerar stannar han och står blixtstilla. Det kan se olika ut för olika fynd och för olika hundar.
– Söker vi i vatten så skäller han i stället, säger Jon.
Det är en livslång träning för hundarna.
Instruktören Peter Lindberg återkommer till de årliga proven och vad det är man testar.
Han berättar att patrullhundarna, de som i folkmun kallas för ”polishundar”, kollas på alla delar de ska behärska. Det handlar bland annat om lydnad, att spåra i skog, spåra i tättbebyggt område, att kunna hitta människor och ha en förmåga att spåra upp gärningsmän som ligger gömda.
– De ska också ha en skyddsförmåga för att kunna skydda hundföraren och andra kollegor, säger Peter Lindberg.
Flera olika moment
Sökhundarna, till exempel narkotika- och vapenhundar, har andra saker de ska klara av.
– Varje disciplin har ett antal moment. De momenten ska man vara godkänd i.
Misslyckas hunden med något får man ytterligare lite tid att träna. Klarar man det fortfarande inte tas hunden ur tjänst tills man klarar provet.
– Jag skulle vilja påstå att en hund är betydligt mer kontrollerad än vad en polisman är. I alla fall vad de klarar av och vad de har för förmågor.
Inlägget om Anna fick bli kvällens sista. Tack så mycket alla ni som var med och bidrog.
Trevlig helg!
Min labrador, Anna, älskar att åka tefat.
Hon bär tefatet till backen, hoppar upp med frambenen och puttar på med bakbenen tills hon fått upp farten, då ställer hon bakbenen oxå på tefatet och åker. Den här vintern har hon lärt sig att vänta på sin tur. Ett barn i taget åker nerför backen och sist Anna. Om Anna stannar och nosar istället för att bära upp tefatet, ropar barnen " Upp Anna! Upp!"
Carina Gustafson17 dec 2022Jack lurade mig alltid att skratta högt varje dag, och var jättenöjd med sig själv när han lyckades
Carina Eliasson17 dec 2022Mitt namn är Wilma.. Jag är expert på att hitta mat och äta mat. Även att städa upp alla möjliga smulor från golvet så min familj behöver knappt köra robotdammsugaren!
Wilmusz17 dec 2022min hund hämtar morgon tidningen varje morgon, då säger min kompis det gör min med, ja men jag har ingen prenumeration men får tidningen ändå.
Sven Hansson17 dec 2022
