Fler läkemedel anmäls som slut

helskärm

Ovanligt många mediciner rapporteras som slut på svenska apotek.

Anledningen är att läkemedelsbolagen gör som de ska göra, under hot om att annars få betala dyrt för sig.

Mediciner mot diabetes, epilepsi och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är några av de omkring 1 000 läkemedelsförpackningar som just nu är restnoterade, och som alltså saknas i landet för att täcka patienternas behov, enligt Läkemedelsverket.

En ny lag som trädde i kraft den 1 juli i år har satt press på läkemedelsbolagen att minst två månader i förväg rapportera in till myndigheten när läkemedel är slut eller håller på att ta slut. Annars kan Läkemedelsverket utfärda sanktionsavgifter från 25 000 kronor upp till 100 miljoner kronor till bolagen.

Något som tycks ha fått fart på bolagen.

Den senaste månaden har omkring 500 nya anmälningar, om läkemedel som är eller riskerar att ta slut, kommit in till Läkemedelsverket. Vanligtvis ligger den siffran kring 300 per månad, berättar Maria Wanrud, gruppchef vid enheten för läkemedel i användning på Läkemedelsverket.

– Vi tror att ökningen har att göra med att bolagen inte vill råka ut för sanktionsavgift, säger hon till TT.

”Tryggare för patienten”

Hittills har de flesta läkemedelsbolagen anmält samma dag, eller ibland först efter att en medicin är slut. Tanken med den nya lagen är att patienter i god tid ska få reda på läkemedelsbristen och inte behöva få besked om det samma dag de ska hämta ut sin medicin på apoteket.

– Vårdgivare, apotek och patienter ska nu få längre framförhållning och därmed en chans att hitta alternativ, säger Maria Wanrud.

Förutom att uppdatera hemsidan har Läkemedelsverket varje vecka möte med företrädare inom vård och apotek. På så sätt får patienter del av informationen, menar hon.

Läkare skriver ut för bantning

I de flesta fall finns utbytbara läkemedel att välja på. Ibland behöver läkaren dock göra en klinisk bedömning för att hitta andra behandlingsalternativ. I vissa fall kan de då behöva beställa medicin från andra länder. Det gäller exempelvis läkemedel med substansen isosorbidmononitrat, (som Imdur), som används mot kärlkramp.

Dessutom råder ännu brist på det omtalade läkemedlet Ozempic som används vid typ 2-diabetes, men på senare tid även marknadsförts som populärt bantningsmedel.

– En annan substans som godkänts för viktbehandling är på väg in under annat namn. Men en del läkare skriver ändå ut Ozempic som bantningsmedel. Enligt den fria förskrivningsrätten får de göra så, även om det bidrar till bristen på läkemedlet för patienter med typ 2-diabetes, säger hon.