Efter ”flygskam” – nu fruktar butikerna ”köpskam”
Publicerad 2019-08-30
Butikskedjorna i Sverige fortsätter att kämpa i motvind.
Samtidigt som personal sägs upp, lokaler gapar tomma och förlusterna fortsätter larmas det om ett nytt hot i horisonten.
– Det är nog bara en tidsfråga innan köpskam är ett utbrett begrepp, säger Jonas Arnberg, analytiker på HUI Research.
En ny typ av dåligt samvete har gjort entré. Allteftersom klädindustrins påverkan på miljön har blivit allt mer uppmärksammad har köpskam odlats.
– Om det visar sig att begreppet leder till minskad konsumtion är det klart att det får stora konsekvenser, säger Jonas Arnberg, vd på Handelns utredningsinstitut (HUI).
Från flygplan till butik
Tidigare har opinionsbildare på sociala medier försökt få oss att flyga mindre genom att plantera en slags flygskam. En rekordvarm sommar förra året minskade svenskarnas bokningar av charterresor.
Men den här sommaren, som rullade i gång i kyligare takt, avtog det dåliga samvetet och antalet sista minuten-resor ökade. Det verkar som att skammen har förflyttats från flygplan till butik.
– Det handlar nog om att vi försöker påverka det vi kan. Du kan bara rösta vart fjärde år medan du har möjlighet att göra aktiva val och använda din konsumentmakt varje dag, säger Jonas Arnberg.
Att det återvunna plagget blev årets julklapp är ingen slump. Klimatdebatten har tagit ett stadigt grepp om många konsumenter. Människors ökade fokus på miljö och hållbarhet har gett second hand en given plats på innelistan.
Jonas Arnberg konstaterar att fler second hand-butiker och aktörer som Blocket och Sellpy har ökat intresset för att köpa begagnat. En marknad som kan få ytterligare uppsving i och med det nya begreppet.
– Köpskam behöver inte betyda att konsumtionen minskar. Däremot tror jag att det leder till att kunderna ställer högre krav och att produkterna får längre liv.
Stora konsekvenser
Johan Davidson, chefsekonom svensk handel, håller med. Även om Sveriges hushåll inte minskat sin totala konsumtion under de senaste åren så har pengarna fördelats annorlunda.
Enligt näringslivsorganisationen har köpen i detaljhandeln, det vill säga kläder, möbler, byggvaror och hemelektronik, växt långsammare än andra branscher. I stället lägger hushållen mer av sina pengar på bostäder, resor och restaurangbesök.
– Det är klart att köpskam kan vara ett hot. Men i nuläget finns det inget som pekar på att det kommer att minska den totala konsumtionen. Det handlar snarare om att det blir ännu viktigare att kunna göra miljömedvetna val, säger Johan Davidsson.
För att ta sig an det nya hotet är det därför viktigt att butikerna är lyhörda. Om konsumenten vill ha fler återvunna produkter måste handlarna erbjuda det. Annars kan det få en hel del påföljder.
– Handeln är den största privata arbetsgivaren, det vanligaste förstajobbet på svensk arbetsmarknad och en viktig mötesplats i glesbygden. Dessutom står handeln för stora delar av statens momsintäkter, säger Jonas Arnberg.
Risk för ”smygköp”
I dag är det få som skyter med att shoppa loss på sociala medier. Men det finns en risk att köpskam får oss att handla i smyg i stället.
– Vi har inte gjort någon analys på det än, men det mycket möjligt. När finanskrisen kom till USA blev motreaktionen att man inte ville visa upp sina shoppingpåsar med skrikiga loggor och på Manhattan kunde kunderna smyga ut bakvägen, säger Arnberg.
Frida Hylander, legitimerad psykolog som driver nätplattformen Klimatpsykologerna, bekräftar att skam och skuld kan få oss att göra saker i det fördolda.
– Skam är lurigt och man vet aldrig hur det slår. Vissa reagerar med att ändra sitt beteende medan andra blir arga eller börjar smyga. Det är ingen bra strategi för att få folk att dra sitt strå till stacken.
Att köpskam ligger nära till hands efter flygskam är inget som förvånar psykologen.
– På ett individuellt plan är flyget den största posten när det kommer till utsläpp. När du har dragit in på den kan jag tänka mig att mycket frustration fortfarande kvarstår och att du börjar fokusera på dina mindre poster, som konsumtion.
Den grundläggande känslan har som funktion att få oss att anpassa oss till gruppen. Skam är en reglerare för sociala spelregler och uppstår när vi går emot vad gruppen anser är rätt.
– Jag tycker inte att vi ska säga åt människor vad de ska ha för känslor när de handlar. Däremot bör alla agera och konsumera mindre om vi ska ha en rimliga chanser att klara klimatmålen och ha ett beboelig klimat, avslutar Frida Hylander.
PODD: Det kan trigga igång en ny finanskris – experten orolig för världsläget
I podden Aftonbladet Daily pratar vi om finanskriser, och frågar oss om en ny krasch väntar runt hörnet. Gäst i podden är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia.