Chocksiffran: Sveriges nollutsläpp äts upp på åtta veckor
Publicerad 2019-07-06
Frivilliga överenskommelser som Parisavtalet räcker inte.
Det krävs bindande avtal mellan de stora utsläpparna: USA, Kina, Indien och Europa för att nå klimatmålen, menar professor Gustaf Arrhenius.
– Om Sverige hade blivit klimatneutralt i dag skulle det ätas upp på mindre än 8 veckor av de ökade utsläppen i världen, säger han.
Klimatet står på agendan under politikerveckan i Almedalen.
Men vems ansvar är det egentligen att rädda klimatet – individens eller samhällets? Och borde vi känna skam inför att vi flyger och skaffar barn?
– Det är vi på jorden som bestämmer hur framtiden ska bli, inte bara under vår livstid utan även för de som kommer efter oss. Vi har därför ett jättestort ansvar att skapa ett gott samhälle inom planetens gränser , säger Kimberly Nicholas, docent i hållbarhetsforskning vid Lunds Universitet.
Hon fick stor uppmärksamhet med sin forskning om barns påverkan på miljön, vilket ledde till begreppet ”barnskam” då det visade sig att varje ofött barn sparar 58,6 ton koldioxid om året, vilket kan jämföras med 800 kilo per år som köttfri, eller 2 400 kilo per år utan bilkörning.
Tror inte på flyg- och barnskam
Samtidigt menar Nicholas, som utsatts för en stor hatkampanj, att avsikten inte är att få människor att känna skam över att de skaffar barn.
– Det är en mänsklig rättighet att välja om man vill skaffa barn och hur många. Barn har en stor inverkan på klimatet på lång sikt men även om hela världen slutar skaffa barn i dag så löser det inte klimatkrisen. I stället måste vår överkonsumtion och användandet av fossila bränslen upphöra.
Inte heller Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi vid Institutet för Framtidsstudier, tror att skam kring barn eller flyg är rätt väg att gå.
– Vi pratar ju inte om skam på andra områden, som exempelvis försvarsskam, röstskam eller skatteskam. Att säga att vi står i skuld till framtida generationer för vår överkonsumtion är mer begripligt, tycker jag. Skam riskerar bara att folk skäms och trycker undan problemen i stället.
Flyget inte största boven
I stället menar han att fokus borde vara i proportion till hur stort problemet är och hur enkelt det är att lösa.
– Cement- och stålproduktionen står för 5-8 procent av de globala utsläppen medan flyget bara ligger på 2-2,5 procent. Ändå skrevs det förra året över 12 000 artiklar i media om flyget medan motsvarande siffra var runt 600 för cement, trots att det är ett fyra gånger större problem.
Skapas suckers och snyltare
Arrhenius vill därför se större satsningar på strukturella omvandlingar.
– Alla handlingar bygger på individuella handlingar men lösningen på de här större problemen handlar om strukturer, som att till exempel ändra våra transportsystem. Det är som med skatter. Folk är mycket mer villiga att betala skatt om de litar på att alla andra gör det. Därav att vi har lagstiftning och kontroller. Individuella val riskerar nämligen att några gör mer än andra och att vi får en situation med ”suckers” och snyltare.
Frivilliga avtal som exempelvis Parisavtalet räcker därför inte menar han.
– Jag tror att vi måste få till fler bindande avtal på högre nivåer. Det är ett misstag att alla ska vara med. Vi måste i stället vi få till avtal mellan de stora utsläpparna: USA, Europa, Kina och Indien. En klimatklubb där man minskar utsläppen i utbyte mot att ge varandra fördelar, som till exempel handelsfördelar.
Äts upp på mindre än 8 veckor
Om Sverige dessutom tog en ledande roll i att utveckla ny teknik skulle förmodligen stora delar av världen följa efter.
– Man ska inte undervärdera att vara förebild. Om Sverige hade blivit klimatneutralt i dag skulle det ätas upp på mindre än åtta veckor av de ökade utsläppen i världen. Fokus bör därför inte bara vara på att göra Sverige klimatneutralt utan att hjälpa hela världen. Om vi skulle satsa mer på att utveckla en klimatneutral cement- och stålindustri så kommer resten av världen snabbt att följa efter, vilket skulle göra mycket större skillnad.