Rekordmånga varnar för dåliga botoxbehandlingar

helskärm

Intresset för skönhetsbehandlingar som botox och fillers ökar. Men larmen om oseriösa aktörer strömmar in till Inspektionen för vård och omsorg i rekordfart.

– Det finns en stor andel oseriösa och okunniga aktörer på marknaden, säger avdelningschef Daniel Lilja.

Marknaden för skönhetsbehandlingar som kirurgiska ingrepp, fillers och botox var länge oreglerad. Men i somras trädde en ny lag i kraft som ställer flera krav på utförarna och sedan dess har tipsen till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) skjutit i höjden.

Mellan 2020 och 2021 ökade antalet upplysningar om skönhetsbehandlingar som kom in till Ivo med 265 procent, visar ny statistik från myndigheten. Bland dem som hör av sig finns privatpersoner men också företag som vill tipsa om verksamheter som inte håller sig till reglerna.

– Många av tipsen får vi från seriösa aktörer som ser att någon exempelvis inte använder sig av legitimerad personal och på så vis kan driva verksamheten billigare, säger Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo.

– Det är ju förstås något som de som sköter sig får lida av.

Nya krav

Den nya lagen innebär bland annat att den som utför behandlingen måste vara legitimerad, exempelvis som läkare eller sjuksköterska, att verksamheten måste anmälas till vårdregistret och att patienten får korrekt information på förhand.

– Det betyder i praktiken att de som driver verksamheterna blir vårdgivare och med det följer ett antal krav som syftar till att skapa förutsättningar för att driva en vård med god kvalitet, exempelvis genom att huvudmannen måste dokumentera och arbeta aktivt med patientsäkerheten, säger Daniel Lilja.

Ivo:s statistik över antalet upplysningar gäller både kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar som botox och fillers – men det är framför allt i den senare kategorin som antalet upplysningar har ökat.

Daniel Lilja framhåller att fenomenet med ljusskygga verksamheter är något som dyker upp regelbundet på marknader som växer och där potentialen att snabbt locka till sig nya kunder är stor.

– Man kan dra paralleller till pcr-tester och reseintyg under pandemin. Vi ser vissa likheter där och ibland är det till och med samma aktörer som agerar även på marknaden för skönhetsbehandlingar, säger han och understryker att det dock är viktigt att inte dra en hel bransch över samma kam.

Använder sociala medier

Lagändringen har gjort det möjligt för Ivo att göra tillsyn och har dessutom förenklat arbetet med att följa med i vad som händer på marknaden.

Mellan 1 juli 2021 och 28 februari 2022 hade Ivo inlett 210 tillsynsärenden och åtalsanmält 18 personer som utför behandlingar utan rätt kompetens.

Det finns dock fortfarande många utmaningar i jakten på oseriösa verksamhetsutövare. Ett ofta förekommande knep bland mindre seriösa aktörer är att uteslutande marknadsföra sin verksamhet via sociala medier.

– Jag skulle nog säga att sociala medier är en förutsättning för att bedriva en oseriös verksamhet, det fungerar som ett skyltfönster, säger Lilja.

– När vi sedan letar efter sådana aktörer via Bolagsverket och andra register som håller koll på bolag så märker vi att de inte finns där eller så kanske man håller på och ändrar adresser för huvudmännen.

Manar till noggrannhet

Lilja varnar för att det finns många risker med att vända sig till behandlare utan rätt kompetens. Enligt honom innebär det i regel att den som utför ingreppet inte heller följer rutiner för hygien, hantering och material.

Om man funderar på att genomgå en skönhetsbehandling är det därför viktigt att kontrollera utföraren och försäkra sig om att denna håller sig till lagen.

– Undersök den skriftliga informationen du får så noga som möjligt och bocka av så att allt ser ut som det ska. Vid en injektionsbehandling ska det exempelvis framgå att man har en betänketid på två dagar, säger Daniel Lilja.