Polisen Marie: ”Han var alldeles otröstlig”

helskärm

Polisen har under måndagen funnits på plats vid Åhlens i centrala Stockholm. De har fått ta emot och bevittna mängder av känslosamma reaktioner. En av dem är polisen Marie Peltola.

– Vi gråter tillsammans med dem som kommer fram. Det finns inget vi och dem, det är bara ett vi, säger hon.

Klockan 12.00 på måndagen hölls en nationell tyst minut för att hedra offren för fredagens terrorattack på Drottninggatan i Stockholm. På attentatsplatsen hade en stor mängd människor samlats för att bearbeta det inträffade. Polisbilar hade täckts med blommor och poliser på plats fick under dagen ta emot och bevittna mängder av känslosamma reaktioner.

”Det finns bara ett vi”

Marie Peltola hos polisens trygghetsgrupp är en av dem. Strax efter att den tysta minuten var avslutad hände något som gjorde ett starkt känslomässigt intryck på henne. En gråtande äldre man kom fram till henne och lade händerna på hennes kinder.

– Han var otroligt ledsen över det som hänt, alldeles otröstlig. Samtidigt var han glad och tacksam över att polisen kommit till platsen så fort, säger Marie.

Hon berättar att mannen varken är den första eller sista personen som kommit fram till dem under dagen.

– Det är så fantastiskt idag att alla kan komma hit och säga det man vill och få ur sig allt. Några är arga, andra ledsna. Vi tar hand om varandra. Människor har kommit fram till oss och vi har gråtit tillsammans. Det finns inget vi och dem, det är bara ett vi, säger hon.

Anade genast oråd

När Marie nåddes av larmet under fredagen hade hon och kollegorna precis åkt in med några aspiranter till stationen på Södermalm i Stockholm. Inledningsvis visste de inte exakt vad som hade hänt, men Marie anade genast oråd.

– Det var något i mig som reagerade. Alla hårstrån reste sig och jag förstod direkt att det här inte var bra. Sedan fick vi höra vad som faktiskt hade hänt och då rusade alla till bilarna och åkte dit så fort vi kunde, berättar hon.

”Vill ha egna rosor att dela ut”

För Marie känns samlingen på attentatsplatsen viktig.

– Jag tänker att det är en viktig del i sorgeprocessen att ha en plats att komma till och träffas, även för mig som polis. Trots att jag jobbade i fredags är det svårt att förstå vad som hänt. När man är i tjänst är man i en roll och hinner inte ta in det som händer, säger hon och fortsätter:

– Jag känner mig helt uppfylld av den otroliga kärleken som visas här idag, jag skulle kunna åka till himlen nu. Det känns otroligt stort och jag vet inte hur jag ska beskriva det i ord. Jag skulle vilja ha egna rosor att dela ut till alla, speciellt de som var på plats i fredags och gjorde fantastiska och livräddande insatser, säger Marie Peltola.