Experten: Tror de accepterar kraven

Staffan Dickson

”Antingen accepterar Grekland eller så får man gå ur eurosamarbetet”

Eurogruppen kräver att Grekland klubbar nya tuffa reformer senast på onsdag.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi, tror att grekerna kommer att acceptera kraven.

– Jag tror att de förstår att euroländerna menar allvar – antingen accepterar Grekland eller så får man gå ur eurosamarbetet.

Vad har hänt under söndagens finansministermöte i Bryssel?

– Vad jag förstår har de skrivit ett fyra sidor långt dokument där de kräver ännu mer av Grekland än det grekerna själva tidigare föreslagit i sitt reformprogram. Det här ett ultimatum – ”gör det här så kan vi börja diskutera villkoren för ett tredje stödprogram”. När man har kommit fram till ett avtal om ett tredje stödprogram så måste det godkännas i sex olika parlament plus Grekland.

Vad är det för krav som framförs i dokumentet?
– Det tar upp saker som fattades i Greklands eget dokument, till exempel reformer på arbetsmarknaden. Man vill ha förändringar i kollektivavtal, strejkrätt och sådana saker. Man vill ha detaljerade åtaganden och tidsfrister för när olika saker ska vara genomförda. Det handlar till exempel om att ta bort konkurrensbegränsningar, som det finns massor av i grekisk ekonomi. Dessutom hade inte grekerna tagit med det faktum att ekonomin förmodligen har gått bakåt det senaste halvåret på grund av förhandlingarna, osäkerheten och en regering som snarare har varit inställd på att rulla tillbaka tidigare sparpaket än att fortsätta med nya. Det är en stor skillnad på ett lån på 53,5 miljarder euro, som grekerna föreslog, och över 80 miljarder euro, som eurogruppen menar att det slutar på.

Är det här ett alternativ som Grekland skulle kunna tänkas acceptera?

– Ja, det tror jag. Även om Syriza ännu en gång måste ha hjälp av oppositionspartier så tror jag att det går igenom. Jag tror att de förstår att euroländerna menar allvar, antingen accepterar Grekland de krav som långivarna ställer eller så får man gå ur eurosamarbetet.

Du har tidigare varit inne på att Grekland skulle tjäna mest på att gå ur eurosamarbetet, men finns det något att vinna på att ändå acceptera de här väldigt tuffa villkoren?

– Vad Grekland behöver är kanske inte mer besparingar, men däremot de här strukturella åtgärderna som finns i paketet. Förutom arbetsmarknaden och konkurrensbegränsningar gäller det bland annat statsförvaltningen, skatteväsendet och rättsväsendet. Det är egentligen de viktigaste åtgärderna för att det ska finnas förutsättningar för tillväxt i grekisk ekonomi, viktigare än nedskärningar. Pressen att genomföra sådana åtgärder finns om Grekland är kvar i eurosamarbetet.

I dokumentet uppges det finnas ett krav på att långivarna ska få en bas i Aten. Varför då?

– De vill övervaka det hela bättre än vad de har gjort tidigare. Det är en sak att de här åtgärderna beslutas i parlamentet, sedan är det en helt annan sak om de också genomförs på verkstadsgolvet så att säga. Tidigare har parlamentet fattat en massa beslut som inte har genomförts. Med det sagt tror jag inte att ett kontor i Aten gör varken till eller från, vad du egentligen behöver är massor av folk ute i de riktiga verksamheterna. Vad jag förstår är det här inte fråga om det.

I dokumentet finns det också en punkt om ett tillfälligt utträde ur eurosamarbetet. Vad skulle ett sådant scenario innebära – om det ens är möjligt?

– Jag tror egentligen inte att det betyder någonting. Ett tillfälligt utträde är ett utträde. Grekland har frihet att när som helst i framtiden, när man uppfyller villkoren för medlemskap, söka och komma med. Det här med ett tillfälligt utträde tror jag bara är ett spel för gallerierna, för att det inte ska se ut som att man slänger ut grekerna. Grekerna skulle säkert vara välkomna tillbaka i framtiden, men bara om de uppfyller kraven.