Här är kriget om brexit blodigt allvar
Publicerad 2019-01-28
LONDON. Än så länge förs kriget om brexit utan dödliga vapen. Men det är ändå väldigt hätskt.
Fysiskt står motståndarna bara hundra meter ifrån varandra men det är en avgrund mellan deras bilder av verkligheten. De utgör en symbol för hur bittert splittrat landet är.
Michelle Megan står med sin skylt framför bröstet på en refug precis utanför det brittiska parlamentet och vinkar till förbipasserande bilister.
”Tuta”, står det på skylten. ”Majoriteten röstade för att lämna EU”.
Regelbundet belönas hon men en tutsignal. Några tutar länge. Andra så kort att det knappt hörs. Hon svarar med ett leende och ropar ”Thank you”.
Hon är inte fullt lika glad över motståndarsidan. De som vill stannar kvar trots resultatet av folkomröstningen sommaren 2016.
– Jag har aldrig blivit kallad så många fruktansvärda saker som av brexitmotståndare, säger hon och skakar på huvudet. Många av tillmälena vill jag inte ens upprepa. Men jag kan säga att nazist, fascist och rasist tillhör de snällare.
En av hennes manliga kollegor fnyser när vi berättar att vi ska prata med EU-anhängarna också.
– Du kommer inte att bli mycket klokare. De har ingenting att säga. De har inga argument. Inga fakta. Ingen statistik. De vet inte vad de pratar om. Bara att de gillar den fria rörligheten.
Han himlar med ögonen och låter förstå att den inte är någonting han kommer att sakna.
”EU-anhängarna är oinformerade”
Michelle Megan är lite mer nyanserad i sin kritik.
– Av de EU-anhängare som jag träffat får jag intrycket att de är oinformerade. De verkar inte veta hur EU fungerar. Men jag hatar dem inte. Jag har vänner som röstade för att stanna kvar.
Själv tvekade hon aldrig att rösta för att lämna. Men hennes skäl skiljer sig från många andra.
– Euron är en krisvaluta. EU kan aldrig överleva utan att vara både en ekonomisk och politisk union, i praktiken en federal stat. Det skulle Storbritannien aldrig gå med på. Därför är det lika bra att våra vägar skiljs redan nu. Det är bättre för EU och bättre för oss.
Står här fyra dagar i veckan
Fram tills nyligen hade hon inte en tanke på att engagera sig. Nu står hon här fyra dagar i veckan oavsett väderlek, trots att hon bor i en ort utanför London.
– Vi vann folkomröstningen och jag utgick ifrån att politikerna skulle respektera resultatet, säger hon och drar upp dragkedjan på sin tjocka, svarta vinterjack ända upp under hakan.
– Men före jul blev det tydligt att parlamentet försöker stoppa brexit. Jag är här för att visa dem att de måste hålla sitt löfte och respektera folkviljan.
En lastbilschaufför hänger sig på tutan och hon vinkar glatt.
Kräver ny folkomröstning
Mindre än hundra meter bort vajar ett gäng EU-flaggor i luften. De tillhör kampanjen för Peoples vote. De som vill ha en andra folkomröstning. De har stått här i mer än ett halvår och har därför en bättre och större plats än brexitanhängarna som först ganska nyligen insett att detta är ett bra sätt att bilda opinion.
Jag berättar att motståndarsidan just hävdat för oss att EU-anhängarna får betalt för att stå här. En tusenlapp om dagen hävdar Michelle och hennes vän.
Gareth Clayfield som är draperad i en EU-flagga och dessutom bär på en t-shirt med EU:s gula stjärnor, skrattar rått.
– Jag får inte ett öre. Jag har stått här hela dagen och inte ens köpt mig en kaffe. De snackar strunt för att de inte har några verkliga argument att komma med.
Roger Bridgeman står bredvid med en EU-flagga i handen.
– Som pensionär skulle jag verkligen behöva de pengarna, säger han. Ingen av oss får ett öre.
Vill rädda sitt land
Däremot har kampanjgeneralen fått polisens tillstånd att parkera sin bil med alla de långa stängerna till EU-flaggorna på taket. Något som sticker i ögonen på brexitanhängarna som genast ventilerar ett antal konspirationsteorier om hur det kan ha gått till.
Roger förklarar att han aldrig varit med i ett parti i hela sitt liv.
– Men nu känner jag mig tvungen att engagera mig för att rädda mitt land. Alltför många brexitörer drömmer om en tid då vi var en stormakt. Den tiden slutade 1815. Vi brukade kallas Europas sjuke man. Efter att vi gick med i EU för över 40 år sedan har den brittiska ekonomin blomstrat.
En kille på moped stannar till, ropar uppmuntrande och gör tummen upp.
– Bra jobbat.
De EU-vänliga tycker det finns många goda skäl att hålla en andra folkomröstning.
– Ta bara lämnasidans alla lögner i valkampanjen, säger Roger. De kunde påstå vad som helst eftersom ingen visste vad ett skilsmässoavtal skulle innehålla.
”Många har ändrat åsikt”
Gareth, som bär en pälsmössa med öronlappar mot den råa kylan, påstår att det finns elva åtal mot lämnasidan för att de spenderat mer pengar än tillåtet på kampanjen.
– Jag tror också att många människor ändrat åsikt nu när de ser vilket dåligt avtal som May förhandlat fram med EU. Många hade aldrig röstat för att lämna om de känt till de usla villkoren. Nu när politikerna inte kan enas om ett avtal är det inte mer än rimligt att folket får sista ordet.
Han är upprörd över att en del av brexitanhängarna hotar med våld ifall parlamentet stoppar eller skjuter upp utträdet som enligt lag ska ske vid midnatt den 29 mars.
– Det var sånt man gjorde i Nazityskland, utropar han.
”Skrämselpropaganda”
Brexitanhängarna slår ifrån sig alla experternas larmrapporter om att Storbritanniens ekonomi hotas av ruin ifall man lämnar utan ett avtal. Att det blir brist på mat och mediciner. Inte heller tar de till sig när företag som Airbus hotar att flytta sin tillverkning till något EU-land.
– Allt det där är bara skrämselpropaganda, säger Michelle Megan. Kanske blir det milda störningar till en början men sedan kommer vi att klara oss alldeles utmärkt.
Men, invänder jag, till och med den brittiska riksbanken har lagt fram fakta som tyder på att ekonomin kommer att krympa med tio procent.
– Det säger de bara för att de vill hålla oss kvar i EU.
Föga förvånande är brexitmotståndarna av diametralt motsatt åsikt.
– Vi vill gärna att företagen ska kunna stanna kvar här. Vi vill ha kvar våra jobb.
På en enda punkt verkar de eniga. Premiärminister Theresa May har begått den ena misstaget efter det andra i brexitprocessen och sköt det hela fruktansvärt illa.
Hur det än gå när parlamentet röstar om brexit på tisdagkvällen kan man vara säker på en sak.
Brexitkriget på gatan utanför fortsätter.