Vad handlar USA:s beslut om? arrow USA har beslutat att införa tullar på stål och aluminium på 25 respektive 10 procent. De gäller från och med den 1 juni även för EU och Sverige, som fram tills nu haft drygt två månaders undantag. Totalt berörs export för 6,4 miljarder euro av tullarna.
Tullarna införs för att skydda USA:s inhemska ståltillverkare från konkurrens från utlandet. Detta antas skapa amerikanska arbetstillfällen, vilket utgör en viktig pusselbit i USA:s president Donald Trumps så kallade "America First"-politik och ligger i linje med de löften Trump gick till val på 2016. Juridiskt motiverar USA:s regering tullarna med att den stora stål- och aluminiumimporten till USA utgör ett hot mot nationell säkerhet. Detta resonemang har många bedömare och andra länders regeringar ifrågasatt.
Vad innebär tullbeslutet för Sverige? arrow Svenska ståltillverkare, med totalt cirka 15 000 anställda, exporterar varje år stål för cirka fyra miljarder kronor till USA. Det motsvarar cirka 10 procent av svensk stålproduktion. De tullar USA nu inför innebär att det svenska stålet blir 25 procent dyrare för kunder i USA. Detta kan antas dra ned efterfrågan på svenskt stål i USA rejält eller helt enkelt göra det olönsamt för svenska ståltillverkare att exportera till USA. En stor del av det stål Sverige exporterar till USA är dock väldigt speciella stålprodukter (specialstål) som inte produceras i andra länder. Det kan för vissa specialstål gå att motivera undantag, vilket exempelvis beviljades för många svenska stålprodukter när president George W Bush tillfälligt införde snarlika ståltullar 2002. Undantagen från tullarna beviljas produkt för produkt och det är kunder i USA som begär dem.
Vad gör EU? arrow EU-kommissionen ansvarar för medlemsländernas handelspolitik. EU kommer att anmäla USA:s tullar på stål och aluminium till Världshandelsorganisationen WTO, enligt handelskommissionären Cecilia Malmström, eftersom de kan antas strida mot internationella handelsregler. EU-kommissionen dessutom tagit fram en lista på motåtgärder i form av tullar på amerikanska varor för 2,8 miljarder euro, som kan införas. Bland annat finns motorcyklar, jeans och jordnötssmör från USA med på listan, varor som då alltså blir dyrare i Sverige. Omfattningen och den exakta inriktningen på motåtgärderna är ännu inte spikad. EU-kommissionen har även flaggat för att det kan bli aktuellt med skyddstullar, för att förhindra att den europeiska marknaden översvämmas av stålprodukter från andra länder, som till följd av Trumpregeringens tullar inte längre kan exporteras till USA.
Vad händer nu? arrow Konsekvenserna av USA:s tullar på stål och aluminium är i sig inte särskilt stora, vare sig för berörda EU-länder eller företag. Däremot har risken för handelskrig mellan EU och USA ökat markant. Många varnar för att läget kan ändras snabbt, om EU:s motåtgärder exempelvis provocerar Trumpregeringen att gå vidare med tullar på import av bilar och lastbilar från EU. Samma risk finns bland annat när det gäller Kanada och Mexiko, som också drabbats av USA:s tullar på stål och aluminium. Samtidigt befinner sig USA och Kina mitt i en komplicerad handelskonflikt, som många befarar ska urarta i ett handelskrig mellan världens två största ekonomier.