Massivt jordskred på väg mot byn – sedan ville de gå i konkurs
Nordic Waste ansökte en vecka efter katastrofen
Uppdaterad 2024-05-01 | Publicerad 2024-04-27
ØLST, RANDERS, Danmark. Det var inget någon önskat sig i julklapp.
Miljoner ton regntung jord började plötsligt röra sig mot byn och kyrkan från 1100-talet.
Jordskredet var ungefär 600 meter brett och lika djupt.
Randers kommunaldirektör Jesper Kaas Schmidt visar runt i katastrofområdet från den 11 december förra året.
Här ligger delar av landsvägen in till byn begravd under flera ton jord. Den landsväg som han säger lyfte två meter upp i luften när jordmassorna pressade sig under den.
Raset började uppe vid skogsbrynet. I dag ligger brandgula bojar med jämna mellanrum i hela rasområdet, för att man ska kunna mäta hur jorden rör sig.
Jesper Kaas Schmidt pekar på hur kommunen har tvingats leda det rena vattnet från Alling å i stora rör förbi jordmassorna, som ett slags by-pass. En nybyggd vall skiljer det rena vattnet från det förorenade som visat sig innehålla PFAS. I jorden fanns nämligen mikrofiller, en restprodukt från cement.
Förra året var det regnigaste någonsin i Danmark. Enligt statistik från 1991–2020 får landet normalt sett i genomsnitt 759 millimeter i nederbörd per år, rapporterar Danmarks radio. Förra året föll 905,7 millimeter.
Jorden kan ha packats fel
Men det massiva jordskredet, som flyttade upp till sex miljoner ton jord, misstänks inte enbart bero på nederbördsrekordet. Det kan också handla om att jorden har packats fel – och för brant.
I området hade företaget Nordic Waste tillstånd att handla med jord. Den elfte december meddelade företaget Randers kommun om ett ”betydande jordskred” på företagets mark som kunde leda till omfattande skador.
Kommunen konstaterade att Alling å låg i farozonen. Det handlade dels om risken för översvämningar – i ån rinner 2 500 liter vatten i sekunden vid torrt väder – dels en oro för att jorden från Nordic Waste skulle förorena vattnet i ån och leda till att livet i vattnet skulle dö.
Den 19 december 2023 lämnade Nordic Waste över ansvaret för området till Randers för att få kontroll över jordskredet och stoppa en hotande miljökatastrof, skriver danska TV2.
Den 15 januari kom en rapport från konsultföretaget COWI där kostnaden för att köra bort allt fyllnadsmaterial från jordskredet totalt beräknas uppgå till 2,2 miljarder danska kronor, drygt 3,4 miljarder SEK.
Dagen efter avsatte Folketinget 205 miljoner DKK för att stoppa miljökatastrofen. Politikerna menade att Nordic Waste skulle betala resten av notan.
Men tre dagar senare, den 19 januari i år, ansökte Nordic Wastes ägare, United shipping & trading company (USTC), om konkurs. Enligt företaget på grund av en ”naturkatastrof”.
Ansvarigt företag i konkurs
Men en rapport från EUS, oberoende forskninsinstitution inom Klimat-, energi- och försörjningsministeriet, den 22 januari motsäger detta. Enligt rapporten handlade det istället om att deponeringen av jord som den primära orsaken till jordskredet. Redan våren 2023 hade cirka 90 000 kvadratmeter jord rasat i området.
Den 22 januari gick Nordic Waste i konkurs. Samma dag sa statsminister Mette Frederiksen:
– Randers kommun står inför en enorm uppgift och de ska inte behöva hantera den ensam. Därför betraktar vi det också som en nationell angelägenhet.
Nu blir jordskredet rättssak. Enligt en advokatfirma som Randers kommun anlitat har Nordic Waste inte följt miljöbestämmelserna och företaget har ansvar för detta och för att åtgärda miljöförstörelsen.
Under tiden gräver sig kommunen fram bit för bit för att återställa landsvägen in och ut ur Ølst.
I onsdags sa Danmarks miljöminister Magnus Heunicke på en presskonferens att ett löfte från staten att betala en större del av Randers kommuns nota för jordskredet skulle vara ”förhastat”.
– Efter att en sådan plan presenterats måste Miljöstyrelsen granska den ur ett miljöperspektiv. Är det här den rätta planen? Och sedan kommer vi att bedöma det ekonomiska upplägget, säger han.
Kostat hundratals miljoner redan
Sedan jordskredet har danska staten avsatt 200 miljoner DKK för miljökatastrofen, motsvarande cirka 312 miljoner SEK. 149 miljoner DKK är ett bidrag till Randers kommun.
Kommunen själv räknar med att hanteringen kan leda till en förlust på 370 miljoner danska kronor, 577 miljoner SEK.
– Vi behöver hjälp, säger borgmästare Torben Hansen i Randers till danska TV2.
Han kan inte lova att de 99 391 invånarna i kommunen inte drabbas ekonomiskt.
Sedan jordskredet har danska staten avsatt 200 miljoner DKK för miljökatastrofen, motsvarande cirka 312 miljoner SEK. 149 miljoner DKK är ett bidrag till Randers kommun.
Kommunen själv räknar med att hanteringen kan leda till en förlust på 370 miljoner danska kronor, 577 miljoner SEK.
– Vi behöver hjälp, säger borgmästare Torben Hansen i Randers till danska TV2.
Han kan inte lova att de 99 391 invånarna i kommunen inte drabbas ekonomiskt.