5 punkter om: Regeringens krigslarm
Publicerad 2024-01-10
På Folk och försvars rikskonferens höjde både civilförsvarsministern Carl-Oscar Bohlin och ÖB Michael Bydén tonläget om eventuellt krig i Sverige.
Utspelens syfte var att göra invånare mentalt förberedda – men det har även väckt både oro och kritik.
1. Utspelet
Under Folk och försvars på rikskonferens i Sälen var det civilförsvarsministern Carl-Oscar Bohlin som satte igång debatten.
– Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft – det kan bli krig i Sverige.
I sitt tal uttryckte han sin oro över att att upprustningen av det civila försvaret inte går snabbt nog.
ÖB Michael Bydén klargjorde också syn sin på läget och instämde i att alla svenskar bör förbereda sig för ett krig i Sverige.
2. Vad säger Försvarsmakten?
Under rubriken ”Säkerhetsläget i närområdet”, som senast uppdaterades under gårdagen, beskriver Försvarsmakten ett säkerhetsläge som i flera år gått i fel riktning. Och att den ryska invasionen av Ukraina påverkar Sveriges säkerhet.
Men de skriver att ”risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms för närvarande som låg”.
De menar dock att händelseutvecklingen har blivit svårare att förutse sedan kriget startade i Ukraina i februari 2022. De följer därför utvecklingen noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt.
3. Behöver vi vara rädda?
Michael Malm, strateg vid Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, menar att ”vi inte behöver vara rädda, men förberedda”.
Försvarsmakten förmedlar att de just nu inte ser några oroväckande rörelser längs våra gränser, men ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.
Till Aftonbladet förklarade ÖB Michael Bydén att det egentligen inte är något nytt kring situationen, men att de måste bli bättre på att beskriva situationen för medborgarna.
– Min ambition med det här är inte att oroa. Min ambition är att få fler att fundera kring sin egen situation och faktiskt sitt eget ansvar. Jag vill ju ingjuta mod, säger Micael Bydén.
4. Kritiken
Uttalandena har kritiserats av oppositionen. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson har uttryckt att uttalandena kan leda till oro.
– Jag förstår att många blir rädda när tonläget skruvas upp så här. Man borde ha varit tydligare i sin kommunikation och tänkt över hur man formulerar sig. Ord har betydelse, sade Johansson i Aktuellt.
Finska Yles korrespondent, Pirjo Auvinen, ifrågasatte också uttalandet när hon medverkade i Aktuellt.
– Jag regerade väldigt starkt och tänkte oj då. För såna här ord, såna meningar, använder man inte i Finland. Det tolkas som att man hetsar mot krig eller att man är krigsdåre. Man leker inte med ordet krig, sade hon.
I DN skrev debattören Göran Greider om hur han tolkade ÖB Michael Bydéns uttalande:
”Det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna”.
5. Vad kan man göra som privatperson?
Försvarsmakten uppmanar alla invånare att läsa broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och lyssna till myndigheternas råd och rekommendationer. Och att vi alla måste var och en själv reflektera vad man ska göra beroende på sin situation.
Det kan vara bra att kolla var närmaste skyddsrum ligger och se över förberedelserna hemma. En annan viktig sak är att vara källkritisk i det här läget. Att inte sprida information som du inte vet är sann, eller som du inte vet vem som ligger bakom och vem som tjänar på att den sprids.
Alla mellan 16–70 år i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och det innebär en skyldighet för medborgare att bidra till totalförsvaret. Ett starkare militärt och civilt försvar skapar motståndskraft och avskräcker från angrepp.
Läs mer om hur man bör tänka och om hur du kan förbereda dig.