Coronaeffekt: Färre hoppar av gymnasiet

helskärm

Avhoppen från gymnasieskolan har minskat det här läsåret. Förklaringen är mest troligt den skakiga arbetsmarknad som har följt på pandemin.

Bland alla tonåringar som började i gymnasieskolan hösten 2019 var det endast 2,7 procent som inte längre fanns kvar, utan hade registrerats för avbrott eller studieuppehåll, i höstas. Det kan jämföras med 3,7 procent respektive 4,0 procent de två föregående åren, visar siffror från Skolverket som TT tagit del av.

I absoluta tal handlar det om cirka 1 000 fler elever som valt att stanna kvar.

Överraskande

En procentenhets skillnad kan verka liten, men här brukar förändringarna vara ytterst små. Därför är resultatet överraskande, säger Christina Sandström, enhetschef vid Skolverket.

– Det är jätteintressant. Det är alltså fler som går kvar i gymnasieskolan och man skulle kunna tänka sig att det är en coronaeffekt. Andraårseleverna tycks ha valt att stanna kvar i gymnasieskolan hösten 2020, eftersom det är turbulent på arbetsmarknaden, kanske turbulent i livet, säger hon.

Till komvux

Vanligast är avhopp på introduktionsprogrammen, det vill säga för dem som behöver komplettera innan de kan gå ett nationellt program. Där var andelen avhopp 12 procent, en minskning från 14,6 procent föregående år.

Christina Sandström påpekar att introduktionsprogrammen är svåra att mäta. Tanken är inte att man ska gå där längre än nödvändigt.

– Där ska man vara tills man är redo att gå ut i arbetsmarknaden eller gå vidare till ett nationellt program. På språkintroduktion är många i övre tonåren och kanske inte vill gå kvar i gymnasieskolan, utan hellre fortsätter till komvux, säger hon.

På de nationella programmen var det 1,1 procent av eleverna som hade hoppat av i tvåan (minskning från 1,8 procent föregående år). På de högskoleförberedande programmen var andelen 0,9 procent (minskning från 1,7 procent) och på yrkesprogrammen 1,5 (minskning från 1,9 procent).

"Ändå positivt"

Statistiken säger givetvis inget om med vilken entusiasm eleverna valt att stanna kvar i gymnasieskolan. Det är ingen djärv gissning att många är less på distansundervisning och känner sig isolerade, en del så mycket att de övervägt att hoppa av.

– Det är svårt att veta hur de mår och hur studierna går, men det är ändå positivt att att vara i skolan och ett socialt sammanhang. Det är svårt att slå sig fram om man är ung och saknar en gymnasieutbildning, säger Christina Sandström.

Det återstår att se hur stor andel av dem som går sista året på gymnasiet lyckas ta gymnasieexamen i vår. Även motiverade elever kan ju ha förlorat på distansundervisningen.

– Vi såg att det var fler som tog examen i våras men vi vet inte hur det kommer att se ut framöver, konstaterar Christina Sandström.

Rättelse: I en tidigare version saknades uppgiften 1,1 procents avhopp från nationella program. Gäller för hösten 2020. Ett år tidigare var motsvarande andel 1,8 procent.