Fler kan hoppa av kriminaliteten när anhöriga blir måltavlor
Avhopparen Peter: ”Hoppas att staden är förberedd”
Publicerad 2023-03-03
En pappa skjuts till döds i jakten på hans son.
Sprängningar mot restauranger, skott genom lägenhetsdörrar där barn bor.
Anhöriga till kriminella ser allt mer ut att bli aktiva måltavlor i gängkriget.
– Om något gott kan komma ur det så är det kanske att fler nu väljer att hoppa av. För det är definitivt värt att lämna det skitliv som kriminaliteten innebär, säger Peter Svensson, själv avhoppare som nu jobbar med avhopparverksamhet.
Peter Svensson har ett långt brottsregister. När han hoppade av kriminaliteten 2008 var han en fullvärdig medlem i brödraskapet Wolfpack och han tror att han hade varit död eller bakom galler i dag om han inte lämnat.
Nu jobbar han på Catena stöd och utveckling med att hjälpa gängkriminella att hoppa av.
– Att anhöriga eller utomstående skadas eller dödas i gängkrigen har vi sett under många år. Men då har det oftast varit oavsiktligt. Nu ser man allt mer hur de anhöriga är måltavlorna. De verkliga ledarna sitter i andra länder, de kan man inte skada, så man ger sig på familjen istället. Och det är en obehaglig förskjutning, säger han.
Pappa till kriminell sköts
I det pågående kriget mellan Kurdiska räven, Rawa Majid, 36, som är ledare av Foxtrotnätverket, och den 24-årige man som kallas Greken och som uppges ha en ledande roll i Dalennätverket, har flera skjutningar och sprängningar riktat sig mot anhöriga till ledarna.
Nattens skjutning i Tullinge misstänks enligt Aftonbladets källor vara en hämnd mot Grekens falang.
Den 19 januari besköts anhöriga till den Kurdiska räven när de låg och sov i sitt hus utanför Uppsala.
På torsdagskvällen gick polisen ut i media med en efterlysning av de två som misstänks ha skjutit mot huset med ett 20-tal skott.
Fyra timmar senare sköts en av de efterlysta männens pappa, en ostraffad man i 50-årsåldern, till döds.
– Sådana här dåd kan sätta igång tankar hos både de kriminella och deras anhöriga och anhängare. Det tyder på att alla kan bli måltavlor, säger Peter Svensson.
Fler kan hoppa av
Han säger att många av de unga männen i de kriminella nätverken sällan bryr sig mycket om sina egna liv. De flesta räknar inte med att bli äldre än 25 år.
– Men om det direkt riskerar att drabba din flickvän, dina föräldrar, dina syskon eller barn, så kan det öka incitamentet att hoppa av. För tyvärr är det så att har de kriminella klivit över den här gränsen att direkt ge sig på anhöriga så finns det inte en stor chans att det kommer bli bättre, snarare tvärtom, säger Peter Svensson.
Den senaste tidens våldsvåg kan göra att fler nu väljer att hoppa av tror Peter Svensson.
– Jag hoppas att Stockholms stad är förberedd för det, för nu gäller det att alla aktörer är på tårna och redo att ta emot och att aktivt söka upp.
Att lämna en kriminell livsstil är inte lätt.
”Jag var respekterad”
Inte sällan har de gängkriminella haft det svårt i skolan, kanske inte ens gått klart. Den makt och status de haft i sitt gäng byts ut mot ett ”Svensson-liv.”
Avhopparen ”Beyan” har tidigare beskrivit för Aftonbladet:
– Det här kommer låta hemskt, jag vet det, men det var också på många sätt ett spännande liv. Jag var respekterad och häftig i andras ögon. Är det ändå inte lite mänskligt att jag som tonåring njöt av att folk såg på mig så? Vi hade råd med fina grejer och resor. Nu är livet helt annorlunda.
Men Peter Svensson säger att det är värt allt om man väl hoppar av och lämnar kriminaliteten.
– I början är man lite som ett vilset barn, man byter ju identitet. Men det finns bra hjälp att få, även om alla inte vet det. Och om det liv du för riskerar din egen familjs liv så finns det egentligen inget alternativ.
”Inte det minsta coolt”
Studier av avhoppare har visat hur många av dem har fått psykiska men av sin livsstil. I en kriminell värld där lojaliteter snabbt skiftar, där gäng delas upp i falanger och tidigare vänner mördar varandra, är rädsla och stress ständiga följeslagare.
Många går klädd i skottsäkra västar, sover med pistol under kudden och vågar inte alltid gå ut vilket gör att många avhoppare får diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.
– Det finns nog många missuppfattningar om de som lever i gängkriminalitet, om att det är ett liv värt att leva. Jag kan säga att det inte är det minsta coolt. Det är ett liv med ångest och oro. Han var jämt stressad. Han vågade knappt gå ut och gjorde han det hade han alltid skyddsväst. Vi satt nästan bara inomhus, med ångest, har en kvinna som levde med en gängkriminell tidigare berättat för Aftonbladet.
Peter Svensson säger att det finns hundratals skäl att lämna kriminaliteten.
– För det brödraskap och den respekt som gör att de stannar är inbillad. Respekten är egentligen bara rädsla. Och den där typen av brödraskap kan döda dig.