UD mörkade pinsamma mejlen
Publicerad 2024-03-30
När Kabul föll för talibanerna 2021 var Sverige sämst förberett av alla.
Men exakt hur illa läget var mörkades av UD.
Alla varningar om att Sverige låg efter i planeringen ströks omsorgsfullt bort ur ambassadörens rapporter innan de lämnades ut, visar en ny bok.
Två anställda hade fått brev med dödshot instuckna under dörrarna i sina hem.
Två andra hade redan sagt upp sig och lämnat landet.
Trots det hade Sverige under sommaren 2021 inga planer på att evakuera de lokalt anställda afghanerna på ambassaden i Kabul om talibanerna tog över makten – precis det som sedan skedde den 15 augusti samma år.
Nederländerna, Norge, Danmark och Finland hade redan börjat planera evakueringar, skrev Sveriges ambassadör Torkel Stiernlöf i en rapport hem i början av sommaren:
”Sammantaget konstaterar vi att Sverige riskerar att uppfattas som mindre lojalt mot sin lokala personal än våra likasinnade.”
Doldes under svarta plattor
Detta doldes dock omsorgsfullt för allmänheten i Sverige.
Allt ovanstående gömdes under svarta plattor när journalister, bland annat från Aftonbladet, begärde ut handlingarna.
Även ambassadörens bedömning av skadan på Sveriges anseende belades med sekretess:
”... det är något genant att vi från svensk sida förefaller ligga i bakkant här.”
Det citatet är även titeln på journalisten Thord Erikssons nya bok som utkommer i dagarna, där mörkningen kartläggs.
Eriksson har tagit del av de omaskade breven från Stiernlöf till UD och har därför kunnat jämföra med de sekretessbelagda meningar som aldrig lämnades ut.
Bakom de svarta plattorna framgår tydligt hur senfärdigt Sverige var:
”Det faktum att de största ambassaderna (US, UK) har, eller är i färd med att bokstavligen lyfta ut tusentals afghanska medarbetare och dess familjer ökar oron exponentiellt. [...] Jag tvingas tyvärr konstatera att Sverige utgör svansen i kretsen av likasinnade,” skrev Torkel Stiernlöf.
”Anmärkningsvärt”
UD motiverade hemlighållandet med att ”det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om vissa uppgifter röjs” och att handlingarna innehåller uppgifter ”som rör en utlänning”.
Thord Eriksson tror inte att det var de verkliga skälen.
Det handlade snarare om att skydda tjänstepersoner och politiker från pinsamhet och jobbiga frågor, anser han.
– Med tanke på hur högt det här låg på nyhetsagendan då så är det verkligen slående och anmärkningsvärt, säger han.
Hans överklaganden av sekretessbesluten har avslagits av regeringen. Besluten undertecknades av dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) och dåvarande utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).
Aftonbladet har sökt UD och Ann Linde för kommentarer.
UD har bett att få återkomma. Ann Linde avböjer intervju med hänvisning till att hon inte kommenterar sekretessärenden.
