Forskare: Omöjligt testa alla med symtom

helskärm

Behovet av covidtester är så stort att det är omöjligt för vården att hantera, bedömer Uppsalaforskaren Mats Martinell. Nu måste ansvariga myndigheter föra in snabbtester som en del av den nationella strategin, anser han.

Men Folkhälsomyndigheten är skeptisk.

Ändrade testrekommendationer i november fick regionerna att halka efter. De hann inte skala upp i takt med efterfrågan på covidtester när fler rekommenderades att testa sig vid symtom.

Nu har smittspridningen blivit för omfattande för att hindras genom strategin att testa, isolera och smittspåra, anser Mats Martinell, forskningsledare för Crush covid vid Uppsala universitet och även medicinsk rådgivare på provtagningsenheten i Region Uppsala.

– Det är mer övergripande och inskränkande politiska beslut som måste fattas för att minska tillfällena då man träffas och smittar varandra, säger han.

Testar på toppnivå

Däremot har testningen betydelse på individnivå. En enskild som vet att hen är smittad kan förhindra att föra smittan vidare till andra, framhåller Mats Martinell.

Nationellt sett ökade antalet utförda tester med 23 procent förra veckan (vecka 49) jämfört med veckan innan. Totalt utfördes 345 000 tester.

Det är nästan i nivå med toppnoteringen i våras, enligt Folkhälsomyndigheten. Andelen positiva förra veckan var 5,5 procent – drygt 19 000 personer. Det är strax över 30 procent fler än veckan innan.

Covidspridningen och spridningen av influensa och andra luftvägsinfektioner är så stor att omfattningen är omöjlig för vården att hantera, enligt Mats Martinell. Normalt sett har 20–30 procent av befolkningen en luftvägsinfektion i december.

Omöjligt testa alla

– Det skulle innebära att mellan 70 000 och 90 000 i Uppsala borde testa sig. Det är en omöjlig uppgift. När man är i det här läget där loppet är kört för att minska r-talet (det genomsnittliga talet för hur många en covidpositiv person smittar) för covid, då måste man gå över till andra sätt, säger han.

Mats Martinell anser att snabbtester eller antigentester bör inkluderas i den nationella teststrategin och att Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket bör gå ut med information riktad till allmänheten om vilka test som är tillförlitliga, hur de ska användas och hur man ska agera vid positivt och negativt test.

– När vi bara klarar av att smittspåra 35 procent av alla positiva inom fyra dagar efter symtomdebut så måste vi nog se att snabbtesterna har en viktigare roll, säger han.

Folkhälsomyndigheten vill inte gå den vägen.

Hallengren har säkerställt

– Vi tycker inte att de uppfyller den kvalitet som behövs för att testa med stor säkerhet veta om någon är smittad med covid-19, säger avdelningschefen Britta Björkholm.

Risken är att den som testar sig och får ett negativt provsvar går på det trots att de kan vara smittad av covid-19, menar hon.

Vinsten med snabbtester är att den som har symtom kan få ett positivt provsvar redan första dagen med symtom och då beställa ett PCR-test för ett säkert svar som regionernas smittskydd får kännedom om och kan sekvensera för olika varianter.

Kan ge falsk trygghet

”Jag förväntar mig att regionerna snabbt skalar upp kapaciteten. Regeringen stöder regionerna genom att vi betalar för varje utfört test och staten säkerställer tillgången till nationell analyskapacitet som regionerna kan använda”, skriver socialminister Lena Hallengren (S) i ett mejl.

Även om snabbtesterna skulle kunna avlasta så finns en hake. De är inte lika tillförlitliga som PCR-testen.

– Man kan bara fälla med snabbtest, inte fria, säger Mats Martinell.

TT: Är det inte stor risk att ett negativt testsvar gör att man ser det som att man inte har covid?

– Det måste vara väldigt tydligt att det bara är positiva snabbtest som är användbara, säger han.

Den som har symtom och får ett negativt svar på snabbtest måste fortsatt hålla sig hemma tills symtomen – som kan bero på covid, influensa eller förkylning – är över.