Internet – kanske världens onödigaste uppfinning

Natalia Kazmierska

Undersökande reporter

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2019-10-29

Internets 50-årsdag – det måste firas!

Förslagsvis genom att radera några spammejl om ”garanterad erektion”, blocka ett ryskt nättroll och hurra över möjligheten att blixtsnabbt sprida gulliga djurbilder över världen.

Känner du igen nätljuden?

De få resterande it-fantasterna klamrar sig i dag fast vid det historiska ögonblicket 25 oktober 1969, då två datorer för första gången pratade med varandra.

Långt före Trumps Twitterkonto, Jockibois Youtubekanal och skapandet av bajsemojin, var det något djupt existentiellt i att meddelandet som forskarna på universitetet UCLA skickade till kollegorna på Stanford, fick datorn att krascha. Bara halva ordet ”login” kom fram.

”Lo”.

Världens första bristfälliga internetkommunikation satte därmed standarden för kommande decennier av mellanmänskliga, digitala missförstånd. 

Chatta om dina internetminnen!

helskärm

I dag, 50 år senare, kan vi konstatera att detta världsomspännande nät varken blev den utopiskt liberala frizon somliga drömde om, eller mänsklighetens undergång.

Det blev mest en lång räcka onödigheter.

Det blev en svettig Mark Zuckerberg som försvarar Facebooks girighet inför amerikanska kongressen. Det blev appläkare som nu visat sig vara helt värdelösa på att avlasta vården. Det blev influencers som gör små videofilmer om sina sponsrade semestrar i diktaturen Dubai.

Det blev Flashback, Youporn och internetbanken. Webbshopping som förstör klimatet, fake news som raserar demokratin. Vi möts ena dagen av Kim Kardashians rumpa, nästa av livesända terrordåd. Det som skulle bli ett forum för gemenskap och delaktighet skapade polarisering och Stå upp för Peter Springare-bubblor.

Internet genom tiderna: ”Det var enormt spännande”

Vi som fortfarande minns våra första sökningar på Altavista och begreppet ”cyberfeminism” har för länge sen gett upp idén om internet som en jämställd värld där kön, klass och ålder inte spelar roll. 

Det visade sig ju relativt snabbt, främst under 2000-talet, att kvinnor, barn och minoriteter skulle bli minst lika utsatta på nätet som på verklighetens skumma bakgator.

Ska man vara riktigt krass är det ju få saker internet bidragit med som vi tidigare saknade. Själv har jag till exempel drygt 13 000 olästa e-mejl i min inkorg, det mesta förmodligen förolämpningar, reklam och felstavade spammeddelanden om reapriser på implantat. Enligt en rapport från svenska Internetstiftelsen anser tre fjärdedelar av alla sociala medier-användare att tiden de lägger ner är meningslös. Förmodligen har tvättmaskinen förändrat mänsklighetens tillvaro mer än Instagram.

Ändå, trots allt detta – kan vi inte låta bli att surfa. Ge oss ut, chatta loss och klicka på de där länkarna.

Hela 98 procent av svenska hushåll har nu tillgång till nätet. Och det som från början var ett avancerat militärt experiment för att sedan utvecklas av kärnforskningslaboratoriet Cern till det omvälvande World wide webb, omhuldas i dag av folk som sprider söta kattbilder.

Sju milstolpar på svenska internet

• 1984 kopplar forskningsassistenten Ulf Bilting vid Chalmers Tekniska Högskola upp Sverige mot internet – eller Arpanet, som det heter då. Vi är online! Men det blir ingen större uppmärksamhet vid tidpunkten.
• 1994 Carl Bildt skickar ett mejl till USA:s president Bill Clinton, det första mellan två statsmän. Samma år blir Aftonbladet första svenska dagstidning på nätet.
• 1998 Pc-reformen sjösätts av regeringen Persson och 850 000 svenskar får låna hemdatorer skattefritt. Kostnaden för skattebetalarna: 4 miljarder.
• 2005 14-åriga Isabella Löwengrip startar en blogg under sitt alias Blondinbella, som snart blir kallad för en ”farlig förebild”.
• 2006 Polis genomför en razzia mot fildelningssajten The Pirate bay. En av de beslagtagna servrarna finns nu arkiverad på Tekniska museet.
• 2012 vill Centerpartiet i Västerås kulturminnesmärka platsen där det virala Youtubeklippet ”Vem vare som kasta” utspelar sig. I filmen träffar en frisbee en student som spiller vin på sin skjorta. Frisbeen såldes sen på Tradera för 18 500 kronor, men klippet har också kritiserats som rasistiskt.
   

Källa: Internet