Nytt Boliviastyre väljer sida i Venezuela

Bolivias självutropade interimspresident Jeanine Áñez erkänns av USA – och erkänner i sin tur den av USA stödda Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare.

Antalet döda stiger när oroligheterna mullrar vidare i landet.

Áñez har under ett drygt dygn som Bolivias högsta ledare svurit in en ny överbefälhavare och tillsatt elva nya ministrar, samtidigt som hon lovat att utlysa ett nytt nationellt val så snart som möjligt.

Hennes högerregering har också tagit ställning i en fråga där den politiska skiljelinjen i Sydamerika framträder som tydligast: Venezuela. Från och med nu står Bolivia bakom oppositionsledaren Juan Guaidó och inte den socialistiske presidenten Nicolás Maduro, meddelar kommunikationsminister Roxana Lizarraga.

USA applåderar

Áñez stod näst på tur att bli Bolivias ledare sedan flera personer före henne hoppat av, i samband med att den avgångne presidenten Evo Morales gjorde det och gick i exil i Mexiko. Hon svor in sig själv inför en närmast tom och icke beslutsför senat på onsdagen.

Juan Guaidó utropade sig själv till Venezuelas interimspresident i januari och precis som han har Áñez USA:s stöd.

"USA applåderar att den bolivianska senatorn Jeanine Áñez har tagit posten som interimspresident för att leda sitt land genom denna demokratiska genomgångsperiod i enlighet med den bolivianska konstitutionen", säger USA:s utrikesminister Mike Pompeo, enligt ett skriftligt uttalande.

Ryssland, som är Venezuelas Nicolás Maduros främsta allierade, säger sig också vara villigt att samarbeta med Jeanine Áñez och erkänner henne som landets de facto ledare. Man avviker dock inte från sin ståndpunkt att Evo Morales avgång var resultatet av en statskupp.

– Detta handlar inte om att betrakta det som har skett i Bolivia som en legitim process, tillägger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova, som pekar på att Áñez inte valdes av en beslutsmässig senat.

Morales inte valbar

Evo Morales avgick i helgen efter omfattande protester över hela Bolivia mot resultatet i det ifrågasatta valet den 20 oktober. Han vidhåller dock att han blivit utsatt för en maktkupp av en högerkonspiration och har sökt asyl i Mexiko, där han välkomnats av vänsterregeringen.

På onsdagen sade han att han "förr eller senare" kommer att återvända för att "återställa lugnet" i hemlandet.

Han kommer dock inte att få ställa upp i några val i framtiden, meddelar Jeanine Áñez vid en presskonferens. Det kommer inte heller hans vicepresident Álvaro García få göra, säger hon.

Morales hade till en början inte rätt att ställa upp i valet, men fick i slutänden det via ett beslut i landets högsta domstol.

– Evo Morales kvalificerar sig inte för att ställa upp för en fjärde mandatperiod. Det är för att han gjorde det som vi har haft denna uppståndelse och därför som så många bolivianer har demonstrerat på gatorna, säger Jeanine Áñez.

Morales socialistparti Mas är dock fritt att delta, säger hon, och uppmanar det att hitta en ny presidentkandidat.

Bibeln i fokus

I en annan form av markering av vilken sida av den sydamerikanska politiken hon står på har Jeanine Áñez demonstrativt framträtt tillsammans med en bibel. Evangeliska kristna grupper har vuxit fram på sina håll under socialisten Evo Morales styre, där religiös symbolik plockats bort inom statsapparaten och där en ny grundlag slagit fast att Bolivia är en sekulär stat.

– Gud har tillåtit bibeln att åter få komma in i (president) palatset. Må han välsigna oss, utropade Áñez inför åskådare efter att hon svurits in på presidentposten.

Samtidigt, bara några kvarter därifrån, slöt anhängare till den tidigare presidenten upp, många av dem bärandes på ursprungsbefolkningens färgglada flaggor. Stora grupper marscherade till huvudstaden från kringliggande, mindre orter.

Sköts i huvudet

Sent på onsdagen och under natten till torsdag drabbade demonstranter samman med polis och säkerhetsstyrkor i La Paz och på andra håll i landet. I närheten av landets största stad Santa Cruz dödades en man i 20-årsåldern. Mannen sköts i huvudet, uppger en läkare.

Efter valdagen för drygt tre veckor sedan har tio personer dödats i samband med protester.

Enligt Bolivias grundlag måste en interimspresident kalla till val inom 90 dagar från tillträdet.